Sida 748
Metternich. 2. Klemens Wenzel Nepomuk Lothar, furste af M.-Winneburg
Metronymikon, plur. -ka (af Grek. meter, moder, och onoma l. onyma, namn), namn, hvilket är bildadt efter moders namn. Jfr Patronymikon.
Metron (af Grek. meter, moder) kallades i det forna Athen gudamoderns (Rhea Kybeles) invid torget belägna tempel, hvilket tillika tjenade såsom statsarkiv. A. M. A.
Metropol (Grek. metropolis, af meter, moder, och polis, stad), »moderstad», »moderstat» (i förhållande till kolonier); hufvudstad; stad, i hvilken hufvudkyrkan (moderkyrkan) inom en kyrkoprovins är belägen. -- Metropolit, den i metropolen boende biskopen i en kyrkoprovins. Namnet metropolit förekommer första gången på det 1:sta ekumeniska mötet i Nicaea (325). Der sanktionerades ock metropoliternas redan i praxis medgifna förmanskap, som bestod i rättigheten att leda provinsialsynoderna, konfirmera provinsbiskoparnas val och ordinera dem. Öfver metropoliten höjde sig snart ärkebiskopar, exarker och patriarker. I vesterlandet, der metropolitanförfattningen först under medeltiden kunde göra sig allmänt gällande, blef metropolit liktydigt med ärkebiskop, hvilken senare benämning der blef den vanliga. Titeln förekommer numera endast inom den grekisk-ortodoxa kyrkan, der den tillägges dels kyrkans allra högsta dignitärer (såsom i Ryssland innehafvarna af ärkebiskopsstolarna i Kiev, Moskva och Novgorod), dels hennes näst högsta dignitärer (såsom i Grekland, med 7 metropoliter, Serbien, Samos m. fl. land). -- Metropolitankyrka, »moderkyrka», hufvudkyrka, der metropoliten predikar.
Metrorragi (af Grek. metra, lifmoder, och rhegnynai, sönderslita), blödning från lifmodern.
Metrosideros Cunningh., bot., ett slägte af högresta, väldiga träd af nat. fam. Myrtacea, kl. Icosandria L. Metrosideros är nära beslägtadt med Eucalyptus (se d. o.) och förenas af flere med detta slägte. På Nya Zeeland och Stilla oceanens öar träffas hithörande arter, t. ex. M. buxifolia Cunningh., som lemnar drogisternas lignum vitae, »lifsträ», berömdt för sin hårda oförstörbara ved. M. polymorpha Gaud. lemnar material till öboarnas klubbor och andra vapen. O. T. S.
Metroskop (af Grek. metra, lifmoder, och skopein, se, iakttaga), ett af Nauche konstrueradt instrument, medelst hvilket man kan i tid höra fosterljuden hos en hafvande qvinna. F. B.
Metrum (Lat., af Grek. metron, mått), meter, versmått. Se Metrik.
Metsola, Finsk mytol., skogens boning, vanligen användt såsom parallelnamn till Tapiola, skogens konungs, Tapios, boning. Emedan skogen gaf fornfinnarna deras förnämsta inkomst, fick M. ständigt epitetet mieluisa, »det välvilliga». Se vidare Tapiola.
Metsu (Metsue, Metzu), Gabriel, holländsk målare, f. i Leiden omkr. 1630, d. i Amsterdam 1667, var son till en målare Jacques M., som från Flandern flyttade till Leiden. Han fick sin första undervisning af fadern, men vardt sedan lärjunge till Gerard Dou i Leiden och upptogs 1648 till mästare i der varande Lukas-gille. 1650 flyttade han till Amsterdam, der han i synnerhet utbildade sig under Rembrandts inverkan. M., hvilken hör till samma grupp af intima genremålare som hans lärare Dou, är en älskvärd konstnär, som med samma fulländning målar scener ur både det högre och det lägre lifvet: enkla situationer och förhållanden, vanligen utan någon novellistisk anstrykning, såsom en frukost, ett besök, en musiklektion, en torgscen, här och der med en svag antydning af ett kärleksförhållande. I utförandet är han mästare ej endast i detaljen, som, oaktadt all finhet och omsorg, icke utesluter djerfhet i touchen, utan äfven i det helas harmoniska och varma ton samt i clairobscuren, hvari han står vid sidan af de bäste holländarna. -- Af hans arbeten må anföras: Frukosten, En gammal dryckesbroder och En äldre fru, som läser (alla tre i Amsterdams museum), Jägarens skänk och Fiskmångelskan (i van der Hoops museum, Amsterdam), Porträtt af en jägare (förut ansedd som mästarens sjelfporträtt) och Kammarmusik (bägge i Haag), Köpman Gelfings familj, en ståtlig kulturbild, En köksa och Porträtt af en äldre dam, enligt uppgift konstnärens moder (alla tre i Berlin), Äktenskapsbryterskan, Grönsakstorget i Amsterdam, Musiklektion m. fl. (i Louvre), Vildthandlaren (i Dresden). I Sveriges nationalmuseum finnas två signerade taflor af hans hand. C. R. N.
Metsys. Se Massys.
Metsän luonnottaret. Se Luonnottaret.
Metternich, von, österrikisk fursteätt, en gren af en gammal adlig slägt i Rhentrakten, som under 1300-talet tog namn efter byn M. (i preussiska kretsen Koblenz). Den nu lefvande grenen -- ensam återstående af den en gång i tolf linier blomstrande slägten -- kallas sedan 1654 M.-Winneburg, fick 1679 riksgreflig, 1803 riksfurstlig och 1813 österrikisk furstlig värdighet. 1806 mediatiserades dess dåv. »landesherrschaft», furstendömet Winneburg i Schwaben, och köptes 1825 för 1,3 mill. floriner af konungen af Würtemberg. Familjen eger f. n. betydande gods i Böhmen, Mähren och Rhentrakterna, bl. a. det för sitt vin ryktbara Johannisberg.
1. Franz Georg Karl, furste af M.-Winneburg, österrikisk statsman, f. 1746, d. 1818. var först i kurfurstens af Trier, sedermera i Österrikes tjenst. Såsom dirigerande minister i Österrikiska Nederländerna 1791--95 lyckades han lugna tle upproriska rörelser, som kejsar Josef II:s brådstörtade reformer framkallat. På fredskongressen i Rastatt 1797--99 var han kejserlig gesandt, och under en del af 1810, när hans son (se M. 2) begaf sig såsom sändebud till Paris, var M. förordnad att i hans ställe leda utrikes ärendena. -- Han upphöjdes 1803 i tyskt furstligt stånd.
2. Klemens Wenzel Nepomuk Lothar, furste af M.-Winneburg, hertig af Portella, österrikisk statsman, den föregåendes son, föddes d. 15 Maj 1773 i Koblenz. Han åtnjöt en sorgfällig uppfostran i hemmet och studerade derefter 1788--90 vid Strassburgs och 1790--94 vid Mainz' universitet. 1795 gifte han sig med furstinnan Eleonora von
Källa: Project Runeberg ·
