Sida 114
Luftballong (aërostat), en stor, rundad säck af lätt tyg, afsedd att fyllas med en gasmassa
ländt franska hären till fördel. I nord-amerikanska inbördeskriget 1861--65 var å nordstaternas sida en regulier ballongstab förenad med Mac Clellans armé. Man utforskade med framgång i de stora skogarna fiendens ställning och fäktningarnas förlopp medelst »ballons captifs». Från ballongstationerna gick telegraf till hufvudqvarteret, som i sin ordning telegraferade sina order till kolonnerna. Slutligen har luftballongen spelat en mycket betydande rol under Paris' belägring Sept. 1870--Jan. 1871. Innan staden fullständigt inneslutits, uppstego dagligen ballons captifs. När sedan alla förbindelser, t. o. m. de underjordiska telegrafledningarna, afskurits, grepo parisarna till luftballongen såsom samfårdsmedel (ballons montés). I 64 ballonger lemnade efter hand 91 personer staden, medtagande depescher, 2 1/2 mill. bref och 363 brefdufvor för brefs återbringande. Ofta uppsände man små ballons libres (utan passagerare) i hopp att deras brefpost måtte komma i goda händer. 5 ballonger uppsnappades af tyskarna, 2 föllo i hafvet och 1 hamnade, efter 15 timmars färd, på ett fjäll 300 km. n. om Kristiania. Bland de män, som sålunda lemnade Paris, var äfven Gambetta, nationalförsvarsregeringens energiske medlem. Ett läroverk för utbildande af luftseglare i de bortfarnes ställe hölls i gång. Ett institut för militär-luftsegling är nu å nyo inrättadt i Meudon. En brigad derifrån medföljde franska Tong-king-armén 1884. Det är sannolikt, att luftballongen skall komma till vidsträckt användning i framtida krig.
Synnerligen klent har å andra sidan luftseglingen motsvarat de högt spända förhoppningar, som man för samfärdseln fäst vid densamma. Alla försök att göra ballongen styrbar hafva i det längsta misslyckats. Och detta är ej så underligt. Ty i olikhet med fartyget, som bäres af vattnet och endast till en del är nedsänkt deri, är ballongen alltid fullständigt omsluten af lufthafvet. På grund af sin lätthet och stora yta är han väsentligen prisgifven åt vinden, hvilken rycker honom med sig lika snabbt och i samma riktning som luftströmmen går. Föga gagnar det att i gondolen nyttja åror och styrinrättning, ty det motstånd luften erbjuder är alltför ringa, och en i den lilla gondolen utvecklad drifkraft kan blott i högst obetydlig mån öfverflyttas på ballongen, hvilken är så löst förenad med gondolen. Det blifver derför en svår uppgift att efter behag röra ballongen i horisontel riktning, men väl kan man tämligen lätt, genom att höja eller sänka den, uppsöka olika luftströmmar. -- Efter fransk-tyska kriget 1870--71 har frågan om ballongens styrbarhet kommit på dagordningen i vetenskapliga kretsar. Uppgiftens lösning kräfver att hos ballongen åstadkommes en sjelfständig rörelse, som kan rå på vindens styrka. Det enda rationella försöket var förut gjordt af H. Giffard, som d. 26 Sept. 1852 uppsteg med en fiskformig ballong. I gondolen fanns en ångmaskin, som dref en skrufpropeller; ett roder var fäst upptill, nära ballongen. Trots stark blåst lyckades han vrida sitt luftskepp och vända det åt sidan. Ingeniören Dupuy de Lôme (se d. o.) upptog försöket 1872. Han inpassade (efter Meusniers 1783 framlagda idé) i den ovala ballongen (fig. 3) en 10 ggr mindre dylik, till hvilken luft
Fig. 3.
fördes genom en ventilator i gondolen, alltefter som gasen utsläpptes. Sålunda hölls ballongen oföränderligt spänd. Drifkraft var en skrufpropeller med 2 vingar af sidentaft; den sköttes af 4 man och gjorde 21 vridningar i minuten. Straxt nedanför ballongens ena ände var fäst ett trekantigt, 5 m. högt styrsegel, som manövrerades med en lina från gondolen. Ett dubbelt nät af tågverk bragte gondolen och ballongen i fastare förening. Proffärden d. 2 Febr. 1872 gaf till resultat en sjelfständig fart af 10 km. i timmen, när ballongens kosa gjorde 12 graders vinkel med vindriktningen. I st. f. handkraft har man sedan föreslagit att nyttja en ång- eller gasmaskin till motor, men båda hafva visat sig vara för tunga, oafsedt eldfarligheten. En lätt och tillräckligt kraftig motor ansåg Gaston Tissandier erbjudas i den dynamo-elektriska, af en galvanisk stapel drifna maskin, medelst hvilken han sommaren 1884 lyckades gifva sin vätgasfyllda ballong en sjelfständig hastighet af nära 11 km. i timmen. Den franska militärluftseglingens två föreståndare, Ch. Renard och A. Krebs, uppstego d. 9 Aug. 1884 i en ballong af långsträckt rotationsform, bredare i ena änden (cigarrformig), med en mindre ballong inuti, ett styre samt en propeller, drifven af en lätt, 8 1/2 hästkrafters dynamo-elektrisk maskin, som ej är synlig utifrån. Utgående från Meudon, tillryggalade denna ballong i vindstilla 4 km., vände i en half cirkel af 300 m. diameter och hamaade efter 23 minuter vid utgångspunkten. Hastigheten var 5 m. i sekunden, således 18 km. i timmen. Men en måttlig vind gör 30 km. i timmen, hvadan problemet att föra ett luftskepp mot vinden ännu ej kan sägas vara löst. Renard och Krebs hafva sedan gjort flere lyckade utflykter med sin ballong och återkommit till utgångspunkten. I England har kapten J. Templer åtminstone 1 gång lyckats att på utsatt tid anlända per ballong till öfverenskommet ställe, med tillhjelp af de på olika höjd rådande vindriktningarna. Hittills äro emellertid vindströmningarna i atmosferen ett så godt
Källa: Project Runeberg ·
