Sida 731
Meteorologi eller atmosferologi, vetenskapen om luftkretsen och dess företeelser
Meteorograf (af meteor, se d. o., och Grek. grafein, skrifva), en apparat, som samtidigt registrerar flere meteorologiska instrument. -- Secchi i Rom var den förste, som (1862) i en enda universalapparat förenade flere sjelfregistrerande meteorologiska instrument, såsom barografen, termografen, eller den sjelfregistrerande termometern, m. fl. Efter denna tid hafva flere till konstruktion helt olika meteorografer blifvit utförda, bland hvilka A. G. Theorells intager ett framstående rum och i afseende på noggranhet icke öfverträffas af någon annan. I Theorells äldre meteorografer angåfvos barometerns samt den torra och våta termometerns stånd genom små hål, som på ett omkring en mässingscylinder lindadt pappersblad inhöggos af knifvar, hvilkas rörelser reglerades af elektromagneter. Theorells nyare apparater äro tryckmeteorografer och registrera icke blott barometern och tvänne termometrar, utan äfven vindfana och anemometer, hvilkas talvärden, jämte observationstiden, af apparaten direkte inskrifvas på en emellan valsar löpande pappersremsa. Resultatet af hvarje observation upptager en enda rad på remsan, och tryckningen deraf sker på en gång för alla instrumenten, sedan en serie af vertikala hjul, på kanten försedda med siffertal, successivt efter hvarandra intagit sina rätta lägen. I denna nyare konstruktion har för första gången försök gjorts att skilja tryckmekanismen från de särskilda meteorologiska instrumenten, hvilken delning af apparaten medför den fördelen, att hvarje särskildt instrument kan placeras på den för detsamma mest lämpliga platsen, t. ex. termometern i det fria, barometern i ett rum, vindfanan och anemometern på ett torn o. s. v., medan den egentliga motorn och tryckapparaten erhåller sin plats i en för dess skötsel mest ändamålsenlig kammare. Den erforderliga förbindelsen emellan dessa skilda delar förmedlas genom elektriska strömmar, hvilka ock åstadkomma alla rörelser i apparaten under de få minuter densamma är i gång för hvarje observation. Theorells meteorograf af äldre konstruktion begagnas ännu vid Upsala meteorologiska observatorium, der den oafbrutet varit i verksamhet sedan Augusti 1868. Äfven hans tryckmeteorograf användes i Upsala, sedan 1874, och i Wien likaledes sedan s. å., hvarjämte fyra exemplar af detta dyrbara instrument, förfärdigade efter uppfinnarens frånfälle af instrumentmakaren P. M. Sörensen i Stockholm, från hvilkens verkstad alla de theorellska meteorograferna utgått, 1885 afsändes till Brasilien för att på dess regerings bekostnad uppsättas på olika ställen i detta land. -- Bland öfriga meteorografer torde den rysselbergheska förtjena särskildt omnämnande. Densamma lemnar observationsresultaten, icke såsom den theorellska i form af siffervärden, utan såsom kurvor på en metallcylinder, hvilka utan några vidlyftiga processer kunna i tryck mångfaldigas. -- En annan metod för sjelfregistrering, hvilken äfven lämpar sig för återgifvande på ett och samma blad af flere instruments samtidiga stånd, är den i Kew och på flere andra stationer i England samt äfven annanstädes, förnämligast på stationer utom Europa, använda fotografiska metoden, enligt hvilken ett starkt ljus kastas på qvicksilfverkolonnens öfre yta i barometern och termometern, och en fotografisk bild framkallas af dessa på ett för ljuset känsligt pappersblad. R. R.
Meteorolit. Se Meteorsten.
Meteorolog, en person, som egnar sig åt eller sysselsätter sig med meteorologi (se d. o.).
Meteorologi (af meteor, se d. o., och Grek. logos, lära) eller atmosferologi, vetenskapen om luftkretsen och dess företeelser. Till denna hänföras af åtskilliga, företrädesvis äldre författare äfven vissa närliggande vetenskapsgrenar, såsom delar af den fysikaliska geografien samt läran om jordmagnetismen. Tillsammans med meteorologien bilda dessa vetenskapsgrenar en alla jordens fysikaliska förhållanden omfattande vetenskap, som fått namn af geofysik eller terrestrisk (tellurisk) fysik (Fr. physique du globe). -- Redan de gamle grekerna ansågo företeelserna inom luftkretsen såsom värdiga föremål för spekulationen, hvilket bland annat bevisas af Aristoteles' utförliga »Meteorologia» i 4 böcker, hvilket arbete ända till medeltidens slut utgjorde den förnämsta och nära nog enda källan, hvarur de lärde hemtade sina kunskaper i meteorologien. Af andra författare i ämnet från forntiden kunna såsom mera framstående nämnas grekerna Hippokrates och Aristoteles' lärjunge Theofrastes samt romarna Plinius d. ä. och Seneca. (Jfr J. L. Ideler: »Meteorologia veterum graecorum et romanorum», 1832.) -- Under medeltiden drabbades det ringa meteorologiska vetande, som Grekland och Rom tillegnat sig, af samma öde som öfriga empiriska vetenskaper, nämligen att fördunklas af astrologiska fantasterier. Och liksom den enskilda menniskans och staternas öden ansågos styras af stjernornas ställningar, så trodde man ock väderlekens förändringar bero uteslutande på planeternas ställning till hvarandra samt förnämligast af månens olika faser och ställningar. Från denna föreställning härstammade den »hundraåriga väderlekstabellen», som herskade med nästan oinskränkt makt långt in på 1700-talet, och hvaraf spåren ännu i dag kunna förmärkas, ehuru visserligen icke inom den vetenskapliga verlden. Först genom uppfinningen af barometern (1643) och termometerns förseende med temperaturskala (i midten af 1600-talet) blef det möjligt att noggrant bestämma lufttrycket och lufttemperaturen samt deras variationer, och derigenom möjliggjordes insamlandet af ett dugligt material för vetenskapliga undersökningar. I större skala började ett sådant insamlande vid midten af 1700-talet, då många fysici, astronomer och andra intresserade personer företogo sig att i sin hemort anteckna de meteorologiska instrumentens stånd och öfriga väderleksfaktorer flere gånger i dygnet samt flere vetenskapsmän från resor i bergstrakter eller till aflägsna land och från längre sjofärd er hemförde rika skördar af meteorologiska och jordmagnetiska observationer. Mot slutet af 1700-talet företog Saussure sina resor i Alperna, hvarvid han grundligt studerade de
Källa: Project Runeberg ·
