Lavendel, Lavandula, bot., farmak., är ett slägte af lägre halfbuskar, hörande till nat. fam. Labiatae Juss., klass Didynamia L. Lavendelarterna växa vilda i Medelhafstrakterna å soliga, steniga backar, och en art, L. officinalis Choix., odlas icke sällan i våra trädgårdar upp till mellersta Sverige. Bladen äro jämnbreda eller lansettlika, vanligen grågröna. Blommorna sitta i axlika samlingar (upprätta "blomsvansar"), med de nedre blomgyttringarna vanligen något skilda från de öfre. De stålblåa fodren och outvecklade blommorna af den nämnda lavendelarten äro officinella under namnet Flores lavandulae. De innehålla en välluktande flyktig olja, aetheroleum lavandulae. Farmakopén upptager spiritus lavandulae, "lavendelsprit", som är utdragen ur blommorna. Lavendel är ett upplifvande medel för luktsinnet och nervsystemet. För liknande ändamål användas i andra land L. latifolia Vill, L. Stoechas L. m. fl., hvilka alla hafva en stark, aromatisk lukt, ehuru ej så fin och behaglig som den af L. officinalis. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Lavendel
Ämne: Läkeväxter och droger · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 909 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗