Ledningsförmåga, fys. Förmågan att leda eller genomsläppa elektriciteten finnes i mycket olika grad hos olika kroppar, men beror äfven af deras dimensioner. Uti en kort och grof tråd ledes elektriciteten med större lätthet än i en lång och smal tråd af samma ämne. Derför bör all jämförelse mellan olika kroppar i afseende på deras ledningsförmåga hänföra sig till trådar af lika längd och genomskärningsarea, hälst till trådar af enhetslängden och med en area lika med yt-enheten. Hänförd till sådana dimensioner, benämnes ledningsförmågan den specifika ledningsförmågan. Af alla kroppar har silfret den största ledningsförmågan; och om denna betecknas med 100, kommer den hos följande metaller och legeringar att uttryckas med nedanstående värden:
Silfver 100 Platina 10,6 Koppar 78 Bly 7,8 Guld 55 Nysilfver 7,7 Zink 28 Antimon 4,3 Mässing 23 Qvicksilfver 1,64 Jern 14,5 Vismut 1,2
Dessa tal gälla för vanlig värmegrad. Med stigande temperatur åter minskas metallernas och andra goda ledares förmåga att leda elektriciteten. I jämförelse med dem hafva elektrolyterna och isolatorerna en ytterst ringa ledningsförmåga, hvilken derjämte växer med stigande temperatur. Så är t. ex. ledningsförmågan för en koncentrerad zinkvitriollösning omkr. 1/17000000 af silfrets. Destilleradt och rent vatten är en fullkomlig isolater eller har åtminstone endast en omärklig ledningsförmåga. I naturligt vatten förekomma emellertid alltid främmande inblandningar, hvarför detsamma leder elektriciteten. Ännu större ledningsförmåga erhåller vatten genom tillsats af något svafvelsyra. Bästa ledningsförmågan har svafvelsyrehaltigt vatten af spec. vigten 1,224, hvilket håller 30,4 proc. syra. Icke endast hos vatten, utan äfven hos alla andra ämnen, äfven metallerna, undergår ledningsförmågan ganska stora vexlingar genom inblandning af främmande ämnen t. o. m. i högst ringa mängd. Metall-legeringar hafva i allmänhet liten ledningsförmåga, t. o. m. mindre än den metall i blandningen, som leder sämst. Guldets ledningsförmåga minskas genom tillsats af äfven en mycket liten qvantitet silfver, ehuru denna senare metall har större ledningsförmåga än guldet. Hos legeringar ändrar sig ledningsförmågan icke så mycket med temperaturen som hos de rena metallerna, hos nysilfver t. ex. blott med 4 proc. för en temperaturändring af 100°. Sammalunda är förhållandet med en legering af silfver och platina. Dessa legeringar användas derför med fördel till s. k. motståndsetaloner. -- Kropparnas ledningsförmåga står i omvändt förhållande till deras ledningsmotstånd (se d. o.); ju större den senare är, dess mindre är den förra och tvärtom. Emedan silfrets ledningsförmåga är till kopparens som 100 till 78 (se föreg. tabell), är silfrets ledningsmotstånd till kopparens som 78 till 100. Om kopparens ledningsmotstånd betecknas med 1, blir således silfrets = 0,78. Man sluter dock vanligen icke från en kropps ledningsförmåga till dess ledningsmotstånd, utan tvärtom, emedan det senare kan på experimentel väg utrönas, hvilket, strängt taget, icke är förhållandet med den förra. Också besitta kropparna egentligen icke någon kraft eller förmåga att leda eller förflytta elektriciteten genom sin massa, men väl en förmåga att göra motstånd mot de krafter, som sträfva att föra elektriciteten genom dem. Måttet på denna senare förmåga är ledningsmotståndet, och har detta blifvit uppmätt i någon bestämd enhet, så är dess inversa värde hvad man förstår med kroppens ledningsförmåga. Sålunda om ledningsmotståndet hos en ledare befunnits i något måttsystem utgöra 0,057, så säges dess ledningsförmåga i samma måttsystem vara 1/0,057, eller 17,4. Ehuru ledningsförmågan, sålunda uppfattad, icke direkt uppmäter någon i kroppen inneboende egenskap, utan endast gör det genom sitt inversa värde, har man dock i fysiken bibehållit detta begrepp och konstruerat tabeller för kropparnas ledningsförmåga. Dessa tal äro nämligen icke sällan beqväma att använda, i synnerhet då man i en kalkyl skall dividera med ledningsmotståndet. I stället för att verkställa denna division, multiplicerar man nämligen med motsvarande ledningsförmåga och kan sålunda i allmänhet utföra räkningen hastigare och säkrare. -- Om ledningsförmåga för värmet se Värmeledningsförmåga. R. R.