Lejd

Lejd, jur., medgifven rättighet för en person, som rymt ur riket med anledning af begången förbrytelse eller för gäld, att utan fara för sin personliga frihet kunna till riket återkomma för att utföra sin sak samt att fritt få åter förfoga sig utom riket. Den lejd för förbrytare -- jämväl för så svåra förbrytare som dråpare --, hvilken vår äldre strafflagstiftning medgaf, omnämnes icke i nu gällande strafflag, sedan konventioner med främmande makter i allmänhet afslutits angående brottslingars utlemnande. Nu gällande lagstiftning känner sålunda endast lejd för gäldenär, som rymt för skuld (Handelsb. 16: 9, Konkurslagen §§ 23, 131). Den, som erhållit sådan lejd, skall hemkomma inom den tid, som förelagts i lejdebrefvet l. den handling, hvarigenom K. M:t medgifver och tillförsäkrar lejd, och inom sex veckor efter hemkomsten inför domaren afgifva förklaring huruvida han vill afträda sin egendom till konkurs. Försitter han den föreskrifna tiden, "njute han ej lejdet till godo". Frågor om lejd beredas efter gjorda ansökningar af revisionssekreterare; efter föredragning i Högsta domstolen anmälas de hos. K. M:t och afgöras i s. k. justitiekonselj. K. H. B.