Lermontov, Mikhail Jurjevitj, rysk skald, född i Moskva d. 3/15 Okt. 1814, relegerades 1832 från Moskvas universitet för demonstration mot en lärare, ingick då vid kadettskolan och blef 1834 officer vid lifgardeshusarerna. 1837 riktade han till tsaren ett poem, i hvilket hämd på Pusjkins baneman kräfdes. Detta upptogs onådigt, och L. förvistes på ett år till Kaukasus. Återkommen till Petersburg, förvistes han för en duells skull 1839 å nyo till Kaukasus och föll der i en ny duell, d. 15/27 Juli 1841. -- Liksom sin skaldebroder Pusjkin tog L. starka intryck af Byron, i hvars "verldssmärta" han fann en stämning, befryndad med hans egen lifsleda och allmänt skeptiska verldsåskådning. L. har fått hedersnamnet "Kaukasus' skald". Han har nämligen så som ingen annan besjungit detta berglands stora, vilda natur, dess krigiska innevånares seder och arfsägner. Ypperst är han i poetiska berättelser, sådana som "Tjerkessgossen", "Demonen", "Ismail bej" och framförallt den äkta storryska sången om tsar Ivan Vasiljevitj, på fornrysk episk vers. Han skref äfven en berömd roman, "Vår tids hjelte", som säges gifvit anledning till den dödsbringande duellen. L:s skrifter hafva utkommit i flere uppl., fullständigast 1873, med biografi af A. Pypin. De finnas i en god tysk öfversättning af Fr. Bodenstedt ("Michael L:s poetischer nachlass", 2 bd, 1852).
Nordisk familjebok · första upplagan
Lermontov
Ämne: Ryska statsmän, adelsätter och revolutionärer · Ryssar och ryska personer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 1132–1133 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗