Sida 570
Leptit ...
1858 sitt inträde i mejikanska kongressen, hvarvid han valdes till dess president. Under den franska ockupationen af Mejico följde han efter Pueblas fall (1863) den inhemska regeringen, då den förlades till San Luis Potosi, samt åtog sig utrikesministersbefattningen. Sedan främlingarna lemnat landet (1867), verkade han såsom president i högsta domstolen och valdes 1872, efter Juarez' död, till republikens president. 1876 omvaldes han, men måste med vapenmakt bekämpa högsta domstolens president, Iglesias, hvilken varit hans medtäflare vid valet. Emellertid hade Porfirio Diaz redan begynt sin framgångsrika resning mot den bestående styrelsen, och sedan L:s trupper i Nov. 1876 lidit ett afgörande nederlag, flydde han sjelf till Förenta staterna.
Lerfossene. Se Nidelven.
Lerida. 1. Provins i spanska landskapet Katalonien. Areal 12,366 qvkm. 286,041 innev. (1883). Det är till största delen ett vildt, romantiskt högbergsland, rikt på malmer och stenkol. Hufvudfloden är Segre, en biflod till Ebro. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Segre och jernvägen mellan Zaragoza och Barcelona. 18,909 innev. (1884). Staden är säte för en biskop samt har en gammal gotisk katedral, som byggdes på 1200-talet, men ej begagnats sedan 1707. Den nya katedralen är från 1749. Ett år 1300 stiftadt universitet är upphäfdt. Stadens industri omfattar tillverkning af glas, läder, papper samt ylle- och bomullsvaror. -- L. är det forna Ilerda. Den 23 April 1810 vunno fransmännen under Hébert en seger derstädes öfver spaniorerna.
Lerinerna (Fr. Iles de Lérins), fransk ögrupp i Medelhafvet midt emot Cannes, utgörande några mindre, obebodda klippöar samt tvänne större: S:te Marguerite (i forntiden Lerone), 1.5 km. från land, 7 km. i omkrets, med ett fort, bekant såsom "Jernmaskens" och Bazaines fängelse, samt s. derom S:t Honorat (i forntiden Lerina), 3 km. i omkrets, hvilken 1858 köptes af biskopen i Fréjus, som der anlade en åkerbrukskoloni. På S:t Honorat anlades, omkr. år 410, ett af de äldsta klostren i Gallien.
Lérius, Theodor van, belgisk konsthistoriker, född 1819, har genom sina arkivstudier i hög grad bidragit att kasta ljus öfver nederländska målares lefnadsöden och verk. Han var den förnämste medarbetaren i den vigtiga 2:dra uppl. af "Catalogue du musée d'Anvers" (1857; suppl. 1863) och har jämte Ph. Rombouts utgifvit det värderika verket De liggeren en andere historische archieven der antwerpsche St. Lucasgilde (1864--76). -- L:s kusin Josef Hendrik Frans van L. (f. 1823, d. 1876) var en framstående porträttoch historiemålare.
Lerjernsten (Eng. clay ironstone), geol., en hård och tung, ganska tät bergart af grågul eller gråbrun färg samt bestående af kolsyrad jernoxidul med mer eller mindre lera. Lerjernstenen bildar dels sammanhängande lager, dels isolerade, linsformiga körtlar uti skifferlera inom stenkolsperiodens och ännu yngre perioders bildningar. Ehuru den i allmänhet är ganska jernfattig, brytes den ej sällan i samma grufvor som stenkolen för att användas som jernmalm, t. ex. i stenkolsdistrikten vid Saarbrücken, Zwickau, i South Wales och Pennsylvania. Äfven inom Skånes stenkolsförande formation (Rät-lias) finnes lerjernsten, men några brytvärda lager deraf hafva ännu ej anträffats. E. E.
Lerjord, en i folkspråket ej sällan använd benämning för en jordmån eller jordart, som till hufvudsakiig del utgöres af lera eller lerbeståndsdelar, till skilnad från sandjord, torfjord m. fl. Se Aluminium, Jordarter, Korund.
Lerjordssalter. Se Aluminium.
Lerma, Francisco Goinez de Sandoval y Rojas, markis af Denia, hertig af L., spansk statsman och kardinal, f. omkr. 1550, förvärfvade såsom förste stallmästare hos infanten Filip, sedermera konung Filip III, dennes ynnest och blef vid hans tronbestigning (1598) utnämnd till hertig af L. och förste minister. L. var "den hofsammaste och bäste af gunstlingar", men såsom statsman under medelmåttan. Han och hans gunstling Rodrigo Calderon fortsatte Filip II:s politik och bibehöllo trots Spaniens utmattning högt flygande anspråk, som icke längre kunde hafva några utsigter till framgång. En flotta af 50 fartyg, som L. 1599 låtit utrusta för att hemsöka England, skingrades af en storm, innan hon mött fienden. En expedition till de upproriske irländarnas understöd 1602 misslyckades, hvadan L. måste sluta fred med England, 1604. Den långvariga striden mot Nederländerna afbröts 1609 genom ett tolfårigt stillestånd, hvarigenom provinsernas sjelfständighet faktiskt erkändes. I ledningen af Spaniens inre angelägenheter visade L. lika stor oförmåga som vid handhafvandet af de yttre. Genom moriskernas utdrifvande 1609 fingo industrien och åkerbruket en obotlig knäck; derjämte råkade handel och lagskipning på förfall. Under allt detta samlade L. emellertid stor rikedom. Utsatt för folkets hat och t. o. m. af sin egen son, hertigen af Uzeda, anklagad hos konungen, förvisades L. 1618 från hofvet. Han afled 1625. A. B. B.
Lermergel, geol., agronom., kallas, till skilnad från sandmergel och kalkmergel, en berg- eller jordart, som utgöres af kolsyrad kalk och, hufvudsakligen, lera eller lerartade beståndsdelar. Sveriges s. k. hvarfviga mergel (kalkhaltig glaciallera) är en lermergel och likaså den i Skåne så allmänt såsom jordförbättringsmedel använda kalkhaltiga krosstensleran. Jfr Kalkmergel. E. E.
Lermodell. Se Afgjutning.
Lermontov, Mikhail Jurjevitj, rysk skald, född i Moskva d. 3/15 Okt. 1814, relegerades 1832 från Moskvas universitet för demonstration mot en lärare, ingick då vid kadettskolan och blef 1834 officer vid lifgardeshusarerna. 1837 riktade han till tsaren ett poem, i hvilket hämd på Pusjkins baneman kräfdes. Detta upptogs onådigt, och L. förvistes på ett år till Kaukasus. Återkommen till Petersburg, förvistes han för en duells skull 1839 å nyo till Kaukasus och föll der i en ny duell, d.
Källa: Project Runeberg · ·
