Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Leroux

Ämne: Franska filosofer och samhällstänkare · Franska historiker, lärda och skriftställare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 1133 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Leroux [lörou], Pierre, fransk filosof och publicist, f. 1797, grundade 1824, i föraning med P. Dubois, den liberala veckoskriften "Le globe". 1831 gjorde L. denna till organ för saint-simonismen, en lära, som han dock s. å. öfvergaf af ovilja öfver Enfantins idéer om "den fria kärleken". Efter att en tid (sedan 1832) jämte H. Carnot hafva redigerat "Revue encyclopédique" utgaf han 1838--41 i förening med J. Reynaud den efter en stor plan anlagda "Encyclopédie nouvelle" (8 bd; ofullbordad) samt började 1841 utgifva "Revue indépendante" (jämte George Sand och L. Viardot). 1843 inrättade L. efter egna teorier ett associationstryckeri i Boussac (depart. Creuse) och utsände derifrån "Revue sociaie" (sedan 1845). Han invaldes 1848 i konstituerande och 1849 i lagstiftande församlingen, hvarest han hörde till yttersta venstern. Landsförvist efter statskuppen d. 2 Dec. 1851, bodde han en längre tid på Jersey såsom jordbrukare. 1869 återvände han till Frankrike. Död 1871. -- L. var snarare en svärmande idealist än en revolutionär. Hans tankebyggnad är en oredig sammangyttring af filosofisk panteism och äldre religiösa traditioner (från buddhaismen, kristendomen o. s. v.). Inom nationalekonomien voro hans åsigter sväfvande. Han ville visserligen ej familjens och eganderättens upphäfvande, men ifrade för en ny, socialistisk samhällsorganisation, som kunde tillstädja individens ohämmade utveckling. L. ansågs såsom chef för den "humanitära" skolan och räknade en tid många lärjungar (bl. a. Lamennais och George Sand). Bland hans arbeten må nämnas Réfutation de l'éclectisme (1839), De l'humanité, de son principe et de son avenir (2 bd 1840; 2:dra uppl. 1845) och det socialfilosofiska poemet La grève de Samarez (1864).