Libanon

Libanon, Hebr., "hvita berget", Arab. Djebel libnan l. Djebel el Gharbi ("vestra berget", i motsats till Djebel es Sjerki, "östra berget", Antilibanon), berg i Syrien vid norra gränsen af det gamla Palestina, sträcker sig omkr. 165 km. längs Medelhafvet i nordöstlig riktning från Nahr el Litani, som skiljer L. från Galiléens berg, till Nahr el Kebir. Den mellersta delen af berget bildar en 45 km. lång platå, som till hörnpelare har i s. Djebel Sannin (omkr. 2,600 m.) samt i n. Fum el-Mizáb (omkr. 3,050 m.) och Dor el-Chodib (3,066 m.). Söder om de båda sistnämnda topparna går vägen från Tripoli till Damaskus öfver L. med en passhöj d af 2,400 m. Vid foten af Fum el-Mizáb, omkr. 4 km. från Bsjerre, på en höjd af omkr. 2,000 m., befinner sig, i en på all öfrig vegetation nästan blottad trakt, den ryktbara cederskog, som 1875 räknade tillsammans 377 stammar, bland dem endast 5, som mätte 10 m. och deröfver i höjd och ingen öfver 24 m. Det är den torftiga återstoden af de präktiga cederskogar, som förr betäckte en stor del af berget. Mot ö. stupar L. tämligen brant, hvaremot den vestra sidan sluttar mera långsamt, är vattnad af en mängd strömmar och ganska folkrik. Enstaka förgreningar af berget nå ut till hafvet. Sedt på afstånd, i synnerhet från hafvet, erbjuder berget, med sina hvita skiffer- och kalkklippor samt sina snöhöljda toppar, en synnerligen målerisk anblick. Det är fullt af djupa, nästan otillgängliga klyftor och stupande branter. Vegetationen är på höjderna torftig; de nedre regionerna, hvilka äro väl vattnade och odlade, ega ofta en yppig växtlighet. Man träffar lundar af cypresser, pinier, plataner och ekar. Vinstocken går utan synnerlig vård till 1,500 m. höjd, och fikon-, mulbärs- och olivträd planteras i mängd. På de bördiga ängarna beta får och getter; skogarna hysa björnar, vargar, sjakaler, pantrar, vildsvin och annat villebråd. Dalen mellan L. och Antilibanon hette i forntiden Bukka l. Celesyrien och kallas nu Beká'a (egentl. Beká'a el-'Aziz). Genom denna strömmar El-'Asi (Orontes) mot n., tills den genom en tvärdal bryter sig igenom till Medelhafvet. Hufvudmassan af berget tillhör kritsystemet; af nyttiga mineral finnas jernmalm (i sandsten), brunkol och lignit samt rikligt med bernsten och bitumen. -- Spår af förhistorisk befolkning finnas. Hvilket folk bodde der under forntidens historiska del känner man ej. Sannolikt var det dels kanaanitiskt, dels arameiskt. En del af vestra sidan tillhörde sannolikt alltid fenicerna, och det är möjligt att deras välde någon gång sträckte sig ända till Beká'a. Berget låg inom Palestinas ideella gräns, och hela trakten var väl känd af hebréerna, hvilkas skalder mångenstädes prisa bergets skönhet. Minnen i form af små tempel från romarnas tid, då L. vanligen hörde till Syrien, förekomma öfver hela berget. Ehuru kristendomen tidigt nådde L., qvarlefde dock hedendom och t. o. m. menniskooffer länge, i synnerhet i aflägsna dalar. De nuv. innevånarna äro till större delen af syrisk (arameisk) härkomst: maroniter i norra delen af L. till Nahr el Kelb och druser s. derom. Islam och araber hafva aldrig trängt långt in, och L. har aldrig fullständigt kufvats af turkarna. Om tilldragelserna på L. i midten af 1800-talet se Druser. Enligt den författning, som den europeiska konferensen i Konstantinopel fastställde 1864, styres L. af en kristen guvernör med musjirs rang, utnämnd af sultanen och omedelbart underordnad honom. Han utnämner alla ämbetsmän (äfven underguvernörerna i de 7 mudirat, i hvilka L. är deladt), uppbär alla skatter, förfogar öfver den väpnade styrkan o. s. v. Vid hans sida står ett af 12 medlemmar bland de olika trossamfunden sammansatt centralråd (medjlis), som fördelar skatterna och kontrollerar utgifterna. Dess myndighet är dock blott skenbar, ty det är endast rådgifvande, och guvernören kan underlåta att rådfråga det. Ett inhemskt blandadt landtvärn, sammansatt efter proportionen 7 på 1,000, har i uppdrag att vaka öfver den allmänna ordningens upprätthållande och lagarnas verkställande. Ehuru ofvannämnda konferens föreskref, att en allmän folkräkning ofördröjligen skulle anställas och en jordebok upprättas öfver all odlad mark, har intetdera skett. L. torde hafva 1 mill. innev, eller något mer.