Limfjorden

Limfjorden l. Liimfjorden (namnet härledes antingen fr. Fornn. limar, grenar, eller fr. D. lim l. liim, kalk), en i Nörrejylland djupt inskjutande fjord af Kattegatt, hvilken, efter genombrottet (1825) vid Agger (se Agger kanal), är förbunden med Nordsjön, så att Jyllands nordligaste del (Vendsyssel och Ty) egentligen är en ö. L:s längd är 158 km., dess areal 1,500 qvkm. I sin början, vid köpingen Hals, är fjorden endast 3--4 m. djup; sedermera stiger djupet till 8--16 m. Till Ålborg, 26 km., är bredden endast 625 m.; men der vidgar sig fjorden till den första s. k. "bredningen", Nibe bredning, med öarna Gjöl och Öland. Derifrån leder Aggersund in i Lögstör bredning, hvilken i närheten af köpingen Lögstör är så grund, att man 1857--61 till sjöfartens främjande gräfde en kanal genom fastlandet (Fredrik VII:s kanal). Lögstör bredning, som utgör större delen af L., innesluter öarna Livö och Fuur. I n. skjuter en vik, den starkt igensandade Bygholms vejle (B:s vadställe), in mellan Vendsyssel och Ty upp emot Bulbjerg, i s. leder Hvalpsund till Skivefjorden, och i v. delar L. sig omkring den stora ön Mors i två armar. Den ena af dessa, Feggesund, går n. om Mors samt leder in till Thisted bredning, Vilsund och Nässund; den andra, Sallingsund, går ö. om nämnda ö. De båda armarna förena sig s. om Mors, omsluta Jegindö och bilda i s. den stora Venöbukten. Genom Oddesund kommer man derefter in i Nissum bredning, som endast genom Harboöre skiljes från Nordsjön. Den 8 Juli 1879 öppnades en jernvägsbro öfver L., mellan Ålborg och Nörresundby (se Danmark, sp. 859). -- Fisket i L., som delvis försämrades efter det ofvannämnda genombrottet, har sedermera åter tilltagit. I senare tider hafva ostronbankar anlagts. På fjorden eger en liflig ångbåtstrafik rum. E. Ebg.