Lippmann

Lippmann, Gabriel, fransk fysiker, f. i Luxemburg 1845, studerade fysik och kemi vid de förnämsta tyska universitet, särskildt Heidelbergs, samt blef 1884 professor i matematisk fysik och 1886 uti experimentalfysik vid Sorbonnes universitet (Paris). 1875 ådrog L. sig allmän uppmärksamhet genom en afhandling ang. de elektrokapillära fenomenen, hvilka sedermera varit föremål för hans hufvudsakliga arbete. Samtidigt konstruerade han kapillärelektrometern (se Elektrometer. Suppl.), som blifvit ett mycket värderadt fysiskt instrument. Dessa undersökningar ledde honom att (1881) uttala principen om »la conservation de l'électricité», hvilken ledde till vigtiga slutsatser. En hel del andra arbeten af L. faller inom elektricitetetslärans område, såsom studier ang. den galvaniska polarisationen och den elektriska induktionen (1889) samt uppfinningen af metoder för bestämning af vätskors elektriska ledningsförmåga (1876) och af enheten för elektriskt ledningsmotstånd (ohm; 1882). Andra arbeten (1895–96) beröra astronomiskt-fysiska frågor (coelostaten och pendeln). L:s mest bekanta arbete efter 1890 angår frågan om fotografering i naturliga färger, hvilken delvis ledt till praktiska resultat. L. har äfven utgifvit några läroböcker, såsom Cours d'acoustique et d'optique (1888) och Cours de Thermodynamique (1889). Hans förnämsta arbeten äro offentliggjorda i »Annales de chimie et de physique», »Comptes rendus de l'Académie des Sciences» och »Journal de physique». Han kallades 1886 till medlem af Institutet. S. A–s.