Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Lodafvikning

Ämne: Bergskedjor och riktning · Berg, bergskedjor och bergsbrytning

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 20–21 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Lodafvikning, geod., den oregelbundna afvikningen i tyngdkraftens riktning från den riktning hon skulle hafva, om jorden i sträng mening vore en homogen rotationsellipsoid. Sålunda har man att rundt om en bergmassa vänta en afvikning af lodlinien med den nedåt riktade delen mot bergets fot, emedan tyngdkraften ju finnes hos alla materiella kroppar. Om under jordytan någonstädes skulle finnas håligheter eller ock de under ytan liggande lagren vore af mindre täthet eller vigt, än hvad som är normalt, så skulle kring denna plats förekomma en lodafvikning, som toge sig ut som en bortstötning af lodlinien, så att denna sålunda med sin nedre del pekade längre utåt, än hvad eljest skulle varit fallet. Af de teckningar öfver lodafvikningen och till densammas förklarande, som förekomma i en del läroböcker, ledes man lätt till den föreställningen att lodafvikningen kan uppgå till så stort belopp, att den blir märkbar för blotta ögat. Derför kan det vara på sin plats att påpeka, att så icke är förhållandet, utan att tvärt om ganska fina mätningsoperationer fordras för att påvisa lodafvikningens tillvaro, i det den nämligen för en trakt kan utgöra endast få sekunder. (I Batum, vid Svarta hafvet, har man dock funnit en lodafvikning, som uppgår till 40 sekunder, hufvudsakligen beroende deraf att hafvet är beläget på den ena sidan och minskar attraktionen, under det att på den andra sidan betydliga bergmassor öka densamma.) Man upptäcker och bestämmer lodafvikningen genom kombinerande af astronomiska och geodetiska observationer. E. J.