Löfmossor

Löfmossor, bladmossor, Musci frondosi (Bryaceae Barth., i vidsträckt bemärkelse), bot., ställas såsom en motsats till lefvermossorna, Hepatiae Juss., hos hvilka stammen stundom är bållik, hvilket aldrig eger rum hos löfmossorna. Ofta gifves dock åt Bryaceae en något trängre begränsning, så att hvitmossorna, Sphagnaceae Endl., afskiljas från dem och ställas såsom en egen familj, stående mellan bladmossorna (i mera begränsad mening) och lefvermossorna (jfr Lefvermossor och Sphagnaceae). Mossorna blifva sålunda fördelade på tre hufvudfamiljer: Bryaceae, Sphagnaceae och Hepatica. Bryaceae omfattar det allra största antalet mossarter, uppgående till 3,000 eller deröfver. Stjelken är hos den utvecklade bladmossan alltid trind och uppbär spiralställda, åt alla sidor vända blad, hvilka alltid äro odelade och oftast försedda med en nerv, men för öfrigt bildade af ett likartadt, enkelt lager af celler (undant. Leueobryum). Sporgömmet (kapseln) öppnar sig oftast med ett lock (musci stegocarpi), men kan hos andra (m. cleistocarpi) affalla oöppnadt och uppspringer hos några (m. schizocarpi) i fyra upptill sammanhängande flikar. Sporerna äro aldrig blandade med springtrådar. Mössan, som bekläder kapseln och åtföljer denna (utom hos Archidium), då dess skaft utväxer, är det vid basen aflossade arkegoniet. Bryaceae indelas i en mängd (omkr. 50) mindre grupper eller underfamiljer, bland hvilka Phascaceae och Andreaeaceae äro de mest afvikande från de egentliga Bryaceae. O. T. S.