Louvain [louvä'ng], Holl. Leuven, T. Löwen, stad i belgiska prov. Brabant vid Dyle och en kanal från denna flod till Rupel, hvarigenom staden har segelbar förbindelse med Mecheln (Malines) och Schelde. Flere jernvägslinier sammanlöpa vid L. 36,813 innev. (1882). Stadens forna vallar, nu förvandlade till promenader, hafva en omkrets af 12 km., men en stor del af det område de innesluta upptages af trädgårdar och planteringar. Den nuv. befolkningen sysselsätter sig nästan uteslutande med åkerbruk. De märkligaste byggnaderna äro det 1448--69 i sen gotisk stil uppförda rådhuset, som i stil och dekorativ rikedom öfverträffar alla dylika byggnader, S:t Peterskyrkan, en korskyrka från 1400-talet, samt de s. k. hallarna, hvilka af väfvareskrået byggdes 1317 till varumagasin, men 1679 öfverlätos åt universitetet samt ännu vittna om sina grundläggares smak och rikedom. L. var i 14:de årh. Brabants hufvudstad samt den största och rikaste handelsstad i landet, med stor klädestillverkning, som en tid skall hafva sysselsatt 4,000 väfstolar. 1378 gjorde väfvarena uppror mot hertigen af Brabant, men besegrades, hvarefter en stor del af dem utvandrade till England. Från denna tid började L:s förfall. Nu är stadens klädesfabrikation obetydlig, och hufvudsakligen tillverkas der öl (af stort anseende i landet). L. har ett ryktbart universitet, en målareakademi, musikläroanstalt, stora bibliotek, botanisk trädgård och en naturaliesamling. Universitetet, ett katolicismens fäste, stiftadt 1426, gällde i 16:de årh. för det förnämsta i Europa och besöktes af mer än 6,000 studenter. Det upphäfdes under franska revolutionskrigen, men återupprättades 1817 af nederländska regeringen. 1834 upphäfdes det af belgiska regeringen, men återställdes s. å. af presterskapet genom af detta samlade medel och är fortfarande, liksom Bruxelles', ett »fritt» universitet, men kallas vanligen, i motsats till detta, för »det katolska» och är ett af hufvudstöden för det konservativa partiet i Belgien. I förening med polytekniska skolan hade det 1883 1,550 studerande.
Nordisk familjebok · första upplagan
Louvain
Ämne: Universitet och akademiskt liv · Skolor och universitet
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 138 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗