Luftballong

*Luftballong. De genom J. Glaishers ballonguppstigningar vunna meteorologiska resultaten utfylldes och beriktigades genom de af Tyska föreningen för luftseglingens främjande 1891–95 i Berlin föranstaltade 46 färderna med ballongerna »Humboldt» och »Phönix» äfvensom genom uppsändande af smärre ballonger med sjelfregistrerande instrument (psykrometer m. m.); en sådan, »Cirrhus», nedföll oskadd efter att hafva nått den exempellösa höjden af 18,450 m. (i Nov. 1894). Den hittills största höjden med bemannad ballong nåddes i Dec. 1894 af Berson, nämligen 9,155 m. under en temperatur af –47,9° C. Från de senaste åren härrör idén om luftballongens användande till nordpolsfärder. Svensken S. A. Andrée (se denne. Suppl.) är banbrytaren på detta område. Hans i artikeln Andrée förebådade, i hvarje detalj ytterst omsorgsfullt planlagda ballongexpedition norr ut från Spetsbergen kom ej till stånd 1896. Envist ogynsamma vindar i Juli–Aug. hindrade den färdigrustade och redan fyllda ballongens affärd från ballonghuset på Spetsbergen. Men sommaren 1897 begaf Andrée sig å nyo till Spetsbergen, och följd af ingeniören K. Fraenckel och filos. kandidaten N. Strindberg uppsteg han d. 11 Juli under stark sydlig vind. Den enda underrättelse man sedan dess haft från honom är en medelst brefdufva afsänd depesch, dat. d. 13 Juli kl. 12,30 midd., på 82° 2' n. br. och 15° 5' östl. lgd, enligt hvilken ballongen gick med god fart åt ost 10° syd. Andrées polarballong är den starkaste och tätaste, som hittills tillverkats. Den s. k. släplinan (Eng. guide-rope), en på 1880-talet gjord engelsk uppfinning, har först Andrée på sina förberedelsefärder bragt till praktisk användning; linan, som från ballongen släpar på marken, är afsedd att hålla ballongen på ringa och oförändrad höjd öfver jordytan samt att genom sin friktion, som hejdar farten, medverka till styrbarheten. Med sitt styrsegel har Andrée faktiskt bevisat möjligheten att afvika ända till 30 grader från vindriktningen i medvind. — De vanskliga uppgifterna att åstadkomma duglig dynamisk drifkraft för luftskepp samt användbara flygmaskiner har man icke på det senaste årtiondet lyckats bringa väsentligt närmare deras lösning.