Sida 775
Lope de Vega Carpio ...
*Ludvig I, konung af Portugal, dog d. 19 Okt. 1889.
*Ludvig tyska furstar. — 3. Konungar af Bajern (sp. 206). b) L. Otto Fredrik Vilhelm, bragte genom sitt slöseri civillistans skuld 1886 till 13 1/2 mill. mark. Han befallde då i Maj ministrarna att förmå landtdagen öfvertaga denna skuld, och då de meddelade, att detta var omöjligt, råkade konungen i sådan sinnesrörelse, att han ställdes under uppsigt af några läkare, hvilka i Juni intygade, att han redan sedan flere år tillbaka lidit af paranoia (förryckthet). Den 10 Juni öfvertog prins Luitpold regeringen, och konungen, som vistades i Schwanstein vid Hohenschwangau, underrättades om sin afsättning. L. flyttades till slottet Berg vid Starnbergsjön och kunde endast med svårighet hindras från flere sjelfmordsförsök. Pingstdagen d. 13 Juni 1886 företog han i sällskap med öfverläkaren D:r Gudden en promenad i parken vid sjön. Då efter flere timmar de promenerande icke återvändt, anställdes efterforskningar, och man fann bådas lik i vattnet. Spår efter brottning gåfvo vid handen, att L., som sökt döden, dragit med sig i djupet läkaren, som sökt rädda honom. — 4. L. IV, storhertig af Hessen, dog d. 13 Mars 1892. 3. J. Fr. N.
*Ludwig, K. F. W., den utmärkte fysiologen (sp. 210), afled d. 24 April 1895 i Leipzig.
Ludwig, Karl, tysk målare, f. i Römhild (Sachsen-Meiningen) 1839, elev af Piloty, blef 1877 professor i landskapsmålnig i Stuttgart, men bosatte sig redan 1880 i Berlin. Han är bekant företrädesvis genom sina storartade, med poetisk uppfattning målade alplandskap.
*Ludvig Filip Albert, grefve af Paris. Den kungliga ståt, som grefven utvecklade med anledning af hans dotter Maria Amalias giftermål med kronprinsen af Portugal (nu konung Karl I) i Maj 1886, väckte så stor ovilja, att kamrarna d. 11 Juni s. å. antogo en lag, som förvisade »pretendenter» (förr i Frankrike regerande familjers hufvudman), hvarefter L. F., protesterande och efter egna ord beredd att komma igen i afgörandets ögonblick, begaf sig till England. Derifrån riktade hän d. 1 Sept. 1886 till sina partivänner, d. 4 Juli 1888 till Frankrikes märer manifest, som framhöllo monarkiens välsignelse, och i Sept. 1889 uppmanade han i en öppen skrifvelse de sina att understödja Boulanger. Derefter meddelade han sig med sina anhängare endast genom det monarkiska partiets ledare (Audiffret-Pasquier, Bocher, d'Haussonville). Han afled å villa Stowe-House, Buckinghamshire, d. 8 Sept. 1894. — Hans »Histoire de la guerre civile en Amérique» fullbordades 1889 i 7 bd.
*Ludwigsburg hade 19,311 innev. 1895.
*Ludwigshafen hade 39,800 innev. 1895; dess snabba tillväxt beror på dess utvecklade industri (bl. a. en anilin- och sodafabrik, som sysselsätter 2,500 arbetare).
*Ludvika. 21,687 har. 4,097 innev. (1896).
Lufidji, flod i Öst-Afrika. Se Rufidji.
*Luft. 1. Jfr Atmosfer. Suppl.
*Luftballong. De genom J. Glaishers ballonguppstigningar vunna meteorologiska resultaten utfylldes och beriktigades genom de af Tyska föreningen för luftseglingens främjande 1891–95 i Berlin föranstaltade 46 färderna med ballongerna »Humboldt» och »Phönix» äfvensom genom uppsändande af smärre ballonger med sjelfregistrerande instrument (psykrometer m. m.); en sådan, »Cirrhus», nedföll oskadd efter att hafva nått den exempellösa höjden af 18,450 m. (i Nov. 1894). Den hittills största höjden med bemannad ballong nåddes i Dec. 1894 af Berson, nämligen 9,155 m. under en temperatur af –47,9° C. Från de senaste åren härrör idén om luftballongens användande till nordpolsfärder. Svensken S. A. Andrée (se denne. Suppl.) är banbrytaren på detta område. Hans i artikeln Andrée förebådade, i hvarje detalj ytterst omsorgsfullt planlagda ballongexpedition norr ut från Spetsbergen kom ej till stånd 1896. Envist ogynsamma vindar i Juli–Aug. hindrade den färdigrustade och redan fyllda ballongens affärd från ballonghuset på Spetsbergen. Men sommaren 1897 begaf Andrée sig å nyo till Spetsbergen, och följd af ingeniören K. Fraenckel och filos. kandidaten N. Strindberg uppsteg han d. 11 Juli under stark sydlig vind. Den enda underrättelse man sedan dess haft från honom är en medelst brefdufva afsänd depesch, dat. d. 13 Juli kl. 12,30 midd., på 82° 2' n. br. och 15° 5' östl. lgd, enligt hvilken ballongen gick med god fart åt ost 10° syd. Andrées polarballong är den starkaste och tätaste, som hittills tillverkats. Den s. k. släplinan (Eng. guide-rope), en på 1880-talet gjord engelsk uppfinning, har först Andrée på sina förberedelsefärder bragt till praktisk användning; linan, som från ballongen släpar på marken, är afsedd att hålla ballongen på ringa och oförändrad höjd öfver jordytan samt att genom sin friktion, som hejdar farten, medverka till styrbarheten. Med sitt styrsegel har Andrée faktiskt bevisat möjligheten att afvika ända till 30 grader från vindriktningen i medvind. — De vanskliga uppgifterna att åstadkomma duglig dynamisk drifkraft för luftskepp samt användbara flygmaskiner har man icke på det senaste årtiondet lyckats bringa väsentligt närmare deras lösning.
Luftbanor (hängbanor). Se Linbanor.
*Luftbössa. Se vidare Väderbössa.
*Lugano. Om hissbanan der se Bergbanor. Suppl.
Luggarus, det tyska namnet på Locarno.
*Luggude. 1. Härad och domsaga. 68,284 har. 49,986 innev. (1896). Till häradet och domsagan höra numera hela Norra Vram och Södra Vram (jfr Södra Vram) samt Kågeröd, Halmstad och Ottarp, men ingen del af Broby, Ströfvelstorp och Sireköpinge. — 2. Kontrakt. Pastoraten äro 16, i det att år 1889 hit förlagts Norra Vram med Södra Vram och Bjuf. Välluf är numera annex till Råhus. 73,524 har. 74,006 innev. (1896).
*Lugnås, socken. 5,608 har. 1,364 innev. (1896).
Luhali, flod. Se Aruvimi. Suppl.
Luitpold Karl Josef Vilhelm Ludvig, prins, regent af Bajern, född d. 12 Mars 1821, son till konung Ludvig I af Bajern, deltog i 1866 och 1870–71 års krig, var länge medlem af riksrådskammaren och ordförande i statsrådet. Då hans brorson konung Ludvig II:s vansinne bröt fullt ut, öfvertog L., d. 10 Juni 1886, regeringen och har efter Ludvigs död fortfarande skött
Källa: Project Runeberg ·
