Luini

Luini, Bernardino, italiensk målare af lombardiska skolan, f. i Luino vid Lago Maggiore mellan 1475--80, var en af Lionardo da Vincis förnämsta efterföljare. Sedan han under den första tiden gått sin egen väg, lärde han 1510 känna Lionardos arbeten och sällade sig troget till honom. Under sin sista lefnadstid arbetade han mera sjelfständigt vidare på den vunna grunden, men han bibehöll dervid alltid det han vunnit från mästaren, hvilket också var sådant, som bäst egnade sig för hans naturel. Och detta var hufvudsakligast lusten för den ädla, själfulla, ungdomliga skönheten, återgifven i hufvudet och ansigtsuttrycket. Deremot tillegnade han sig ej något af mästarens kompositionsförmåga eller af hans sorgfälligt studerade draperingskonst. Den sista underrättelse man eger om honom daterar sig från 1533. -- L., som, oaktadt den antydda begränsningen i hans begåfning, hör till renaissancens mest tilltalande mästare och af den nyare tiden blifvit uppskattad till sitt fulla värde, utförde både fresker och taflor. Af de fresker, som höra till hans första tid, märkes en del framställningar ur legenden och mytologien, utförda för Casa la Pelucca vid Monza, numera utsågade ur väggen och förvarade i Brera, i arkeologiska museum m. fl. ställen i Milano. Berömdast bland dessa är S. Katarinas lik, buret af änglar (i Brera), en af den tidens och skolans skönaste skapelser. En annan af dessa bilder, Vulkan, smidande Amors vapen, finnes i Louvre, der äfven förvaras sex fresker från Casa Litta i Milano med ämnen ur Kristi historia. -- Med 1520-talet börjar L:s sjelfständiga verksamhet, såsom man kan se af den 1521--22 utförda storartade fresken Flagellatio (Kristus gisslas), i Ambrosiana, samt en tronande madonna, med helgon och en guitarrspelande ängel, i Brera, i hvilken bild figurerna utmärka sig för en utomordentlig skönhet. Omkr. år 1525 utförde han fresker i en kyrka i Saronno (mellan Milano och Varese), med ämnen ur Marias och Kristi historia, och 1528 de stora arbetena i kyrkan S. Maria degli Angioli i Lugano, af hvilka det förnämsta är den stora Passionen på skiljeväggen emellan koret och skeppet, omfattande såsom medelpunkt korsfästelsen och inom samma yta en mängd scener, som föregå och efterfölja den, öfverfylld med figurer och grupper, men full af skönhet i detaljerna. -- Af L:s många stafflibilder finnas flere, som varit tillskrifna Lionardo (till den grad visa de inflytande från honom), såsom Kristus bland de skriftlärde, i Londons nationalgalleri, och Modestia et Vanitas, »Blygsamhet och Flärd» (eller kanske snarare himmelsk och jordisk kärlek), i Palazzo Sciarra i Rom. Men äfven i många andra taflor från sin första tid följer han Lionardo i spåren, såsom i ett par madonnor (i Brera), Kristi födelse (i Berlin), Tobias och ängeln (i Ambrosiana), Johannes Döparens halshuggning (i Uffizi), Herodes' dotter med Döparens hufvud (i Wien och i Louvre) m. fl. Från hans sjelfständiga tid finnas de bästa arbetena i nord-italienska kyrkor, såsom tre altartaflor i Comos dôme och ett stort altarverk i Legnano, likasom äfven i de enskilda gallerierna i Milano. I Norden finnes en enda målning af L., nämligen en S. Katarina, i Köpenhamn, af ganska framstående beskaffenhet, men inköpt 1763 såsom ett arbete af Lionardo da Vinci. -- L. hade flere lärjungar, bland andra tre söner, af hvilka Aurelio L. redan lutar öfver åt senrenaissancens manierism. C. R. N.