Luleå

*Luleå hade 7,103 innev. 1896. I sammanhang med stadens nybyggnad efter eldsvådan d. 11 Juni 1887, då en stor del af staden lades i aska, har genomförts en ny stadsplan. De bebyggda tomternas antal 1895 var 360, de obebyggdas 210, boningshusens 388. Vid eldsvådan blef äfven kyrkan, af gråsten med ofantligt solida murar, betydligt skadad; hon nedrefs sedermera, och en ny dyrbar kyrka, Oskar Fredriks kyrka, i blandad gotisk stil uppfördes 1888–93 (efter ritningar af A. E. Melander). 1895 års riksdag beviljade 91,500 kr. till nytt landsstatshus. Taxeringsvärdet 1896 å fast egendom var 7,556,500 kr., hvaraf 464,400 kr. för jordbruksfastighet. Efter byggandet af Luleå–Gellivarebanan har staden gått framåt med jättesteg (folkmängden växte under årtiondet 1887–96 med 110,35 proc.), men står sannolikt endast vid början af sin utveckling. Man väntar, att der skola uppstå storartade industriella anläggningar grundade på de förädlingsverk för lappska jernmalmer, hvilka skola anläggas vid några af Lule elfs fall och forsar. Staden har elektricitetsverk för yttre och inre belysning. Under de senare åren har södra inloppet till hamnen genom Tjufholmssundet fördjupats, hvarigenom hamnen blifvit tillgänglig för 7 m. djupgående fartyg. Summan af ankomna och afgångna fartyg 1895 var 1,404, om 710,364 tons, deraf 451, om 462,088 tons, i utrikes fart. Stadens egen handelsflotta räknade 1 segelfartyg, om 26 tons, och 4 ångfartyg, om 1,156 tons och 330 hästkrafter. Handlandenas antal var 36, med 56 biträden och en bevillning för rörelsen af 1,018 kr., handtverkarnas 53, med 143 arbetare, och fabrikernas 3 (utom sågverk), med 171 arbetare och 242,000 kr. tillverkningsvärde. Bland industriella verk må nämnas Oskarsvarfs ångsnickerifabrik, som nedbrann 1895; i dess ställe anlades hyfleri vid Karlsviks ångsåg på stadens område. På stadens mark eller i närheten ligga Stensborgs, Svartöns och Granuddens ångsågar vid stadsfjärden och längre bort Altappens nu nedlagda ångsåg och gjuteri vid Sandöfjärden. Storartade äro anläggningarna för malmlastningen å Svartökajen, jernvägens slutpunkt 1,5 km. s. ö. från staden. Genom hydrauliska elevatorer upplyftas malmvagnarna högt öfver de stora lastångarnas däck, och inom några sekunder är deras last om 15–20 ton förflyttad i fartygen, så att äfven de största lastångare kunna fä in sin last på ett tiotal timmar. 1894 utskeppades 526,814 t., 1895 384,747 t., men 1897 öfver 800,000 ton jernmalm. Inkomsten af trafiken vid L:s jernvägsstation 1895 var 2,214,262 kr., öfverträffad endast af Stockholms (5,85 mill.) och Göteborgs (3,61 mill.). 1893 oktrojerades Norrbottens enskilda bank med hufvudkontor i L. Der finnas ock ett elementarläroverk för flickor och en lägre teknisk yrkesskola. »Norrbottenskuriren» utkommer 4 ggr i veckan; fr. o. m. 1898 utgifves tidningen »Malmberget» under namnet »Luleposten» 3 ggr i veckan, och äfven »Norrbottens nyheter» utkommer 3 ggr i veckan. Vid 1895 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar till 649,909 kr. och skulder till 875,496 kr. Med Haparanda bildar staden en valkrets vid val till riksdagens Andra kammare.