Luleå

Luleå (Lule), stapelstad i Norrbottens län, säte för landshöfdingen i länet (sedan år 1856). Staden är belägen på en halfö, som böjer sig ut i Lule-elf, eller Luleåfjärden, såsom elfvens utvidgning å detta ställe mot hafvet kallas. L. är reguliert anlagdt och ganska väl bebygdt. Af offentliga byggnader märkas kyrkan (från senare hälften af 1700-talet), länsresidenset, allmänna läroverkets hus, rådhuset och cellfängelset. Hela arealen är 3,997 har, hvaraf den bebyggda staden upptager omkr. 40 har. Vid 1880 års slut var de bebyggda tomternas antal 350 och det sammanlagda taxeringsvärdet 3,159,600 kr., deraf 475,200 kr. för jordar. Stadens jord är satt till 1 mantal. Innevånarnas antal utgjorde vid 1884 års slut 3,306 personer (år 1874: 2,503). Den förnämsta exportartikeln är trävaror, äfvensom något jern och tjära. År 1883 utgjorde summan af ankomna och afgångna fartyg 1,782 om 215,534 tons, deraf 204 om 58,686 tons i utrikes fart. Stadens handelsflotta bestod s. å. af följande fartyg öfver 10 tons: 2 segelfartyg, om 658 tons, samt 6 ångfartyg, om 1,010 tons och 380 hästkrafter. På sjömanshuset voro till utrikes sjöfart inskrifna 5 skeppare och 46 sjömän. Handlandenas antal var 18, med 35 biträden, och handtverkarnas 49, med 99 arbetare. Fabrikerna voro vid samma tid 3 till antalet, med 74 arbetare och 107,600 kr. tillverkningsvärde, deraf 60,000 kr. kommo på en mekanisk snickerifabrik och 44,600 på ett ölbryggeri. Ökadt lif och rörelse torde komma att tillföras staden, när den under byggnad varande jernvägen Luleå--Ofoten (se d. o.) blifvit en verklighet. Af bankinrättningar finnas i staden afdelningskontor af Riksbanken och af Vesterbottens enskilda bank samt den från år 1864 verksamma sparbanken. Staden har ett högre allmänt läroverk, fullständigt på latinlinien. De tidningar, som derstädes utgifvas, äro »Norrbottens-kuriren» (2 ggr i veckan) och »Malmberget» (1 gång). Ett af länets tre länslasarett och kurhus är förlagdt till L. Vid 1883 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar till 363,242 kr. och skulder till 162,771 kr. I ecklesiastikt hänseende utgör L. ett regalt pastorat, Hernösands stift, Vesterbottens Tredje kontrakt. För riksdagsmannaval är staden förenad med de öfriga städerna i Norr- och Vesterbottens län. -- Staden L. anlades först vid (Neder-)Luleå kyrka och erhöll privilegier d. 12 Juli 1621. Men då denna plats (Nuvarande »Gammelstaden») var obeqväm för sjöfarten, flyttades enligt k. resolutioner af d. 1 Dec. 1648 och d. 30 Maj 1649 staden till sitt nuvarande läge, ungefär 10 km. längre ned åt elfven, hvarefter stadens privilegier stadfästes under de närmast följande åren. K. S.