Lyons

Lyons [lä'jöns]. 1. Edmund L., lord L. of Christchurch, britisk amiral, f. 1790, d. 1858, utmärkte sig i yngre år som en rask sjöofficer, utförde 1828 med fregatten »Blonde» blockaden af Navarinos hamn och biträdde derefter fransmännen att taga Kastro Moreas. Några år senare utnämndes han till engelskt sändebud i Athen, men blef efter hand så ogynsamt stämd mot grekerna, att lord Palmerston 1849 återkallade honom. Han representerade derefter England hos Schweiziska edsförbundet, blef 1850 konter-amiral och sändes 1851 till Stockholm såsom envoyé extraordinaire et ministre plénipotentiaire. Efter Krimkrigets utbrott (1853) kallades L. till amiral J. W. Dundas' närmaste man, deltog i Odessas bombardering, kryssade derefter vid tjerkessiska kusten och tog fästet Redut-Kaleh. I Sept. 1854 ombesörjde han skickligt de förenade franska och engelska truppernas landstigning på Krim, gjorde med sina kanoner god tjenst i slaget vid Alma samt tog sedermera med »Agamenmon» en framstående del i det första bombardemanget af Sevastopol. I Dec. 1854 fick han öfverbefälet öfver engelska Svartahafsflottan, blef s. å, vice-amiral och inlade förtjenster genom Kertjs och Kinburns intagande. Efter krigets slut upphöjdes L. 1856 till peer (han hade blifvit baronet under sin ministertid i Grekland) och befordrades 1857 till amiral. -- 2. Richard Bickerton Pemell L., viscount, engelsk diplomat, den föregåendes son, f. 1817, erhöll i Dec. 1858 sändebudsposten hos Nord-Amerikas Förenta stater och skötte under inbördeskriget sitt värf med stor takt och urskilning, men måste i Febr. 1865 resa hem för sjuklighet. Aug. 1865--Juli 1867 var han minister i Konstantinopel och förflyttades derifrån till Paris, hvarest han ännu (1886) är Englands sändebud. 1865 blef han medlem af privy council och 1881 viscount.