Macao

Macao, Port. Macau (fullständigt Cidade do Santo Nome de Dios de Macau), egentl. A-Mangao, »gudinnan A-Mas hamn», portugisisk koloni på Kinas kust, hestår af en halfö, som genom en smal landtunga sammanhänger med ön Hiang-tsjang (Port. Ançam) vid vestra sidan af Tsjukiangs l. Kantonflodens mynning, 140 km. nedanför Kanton. Detta lilla område, endast 8,75 qvkm., hade 1880 59,959 innev. (med de tillhörande holmarna Taipa och Colovane 11,75 qvkm., 68,086 innev., deraf 4,554 hvita och 63,532 kineser). Staden M. är säte för den portugisiske guvernören och en katolsk biskop. Den portugisiska byggnadsstilen, med sina moriska reminiscenser, till hvilka här kommer användningen af i Kina brukliga färger och former, de rymliga gatorna, en mängd kyrkor, klosterbyggnader (som qvarsta, ehuru alla kloster upphäfdes 1834), pagoder och andra offentliga byggnader göra ett behagligt totalintryck. Norr om staden ligger den ryktbara Camões-grottan, i hvilken den förviste skalden Camões skall hafva fullbordat sin hjeltedikt »Os Lusiadas». M. var förr medelpunkten för den öst-asiatiska handeln och den enda för handeln med Kina öppna hamnen, men har förlorat denna sin forna betydenhet, sedan engelsmännen grundat sin koloni på det midt emot belägna Hongkong och flere kinesiska hamnar öppnats för verldshandeln. Under engelsk-kinesiska kriget 1841 råkade M. i så stort förfall, att man tänkte uppgifva kolonien. För att då höja dess handel förklarade den portugisiska regeringen d. 28 Febr. 1846 M. för en frihamn, men lade en dryg skatt på alla mellan M., Hongkong och Kanton gående fartyg, hvilken måste erläggas af såväl européer som kineser. En sorglig ryktbarhet vann M. sedan genom den afskyvärda kulihandeln (se Kulier). Värdet af in- och utförseln uppgick 1878 till 87 mill. kr. Lifligast är handelsförbindelsen med Hongkong, Kanton, Batavia och Goa. Beredning och inpackning af te utgöra, jämte handeln, befolkningens vigtigaste sysselsättning. Handeln förmedlas nästan uteslutande af kineser, och få europeiska fartyg besöka M. Moderlandets inkomster af M. härröra hufvudsakligen af lotterier och skatt på spelhusen, hvilken 1880 uppgick till 1,4 mill. kr. Det är väsentligen genom sina spelhus M. är ryktbart i Östra Asien. -- 1557 erhöllo portugiserna tillstånd att anlägga faktorier på halfön, och 1573 byggde kineserna den mur tvärs öfver landtungan, som länge skilde det portugisiska området från det kinesiska. Jesuitmissionärer slogo sig ned derstädes, och 1580 grundade Gregorius XIII biskopsstiftet M. 1628 utnämndes den förste guvernören, men kolonien förblef under kinesernas uppsigt, hvilka icke hade uppgifvit sina territoriella rättigheter, utan fortfarande upprätthöllo sin myndighet genom mandariner. Först guvernören Ferreira do Amoral beröfvade (1849) de kinesiske ämbetsmännen all myndighet utöfver hvad representanter för andra främmande nationer egde. Kinesiska regeringen har hittills vägrat erkänna Portugals territoriella anspråk, men de europeiska makterna erkänna M. såsom en kolonialbesittning de facto. 1802 och 1808 var M. för korta tider i engelsmännens händer.