Madrid

Madrid. 1. Provins i Spanien, nordvestligaste delen af landskapet Nya Kastilien. Areal 7,762 qvkm. 594,194 innev. (1877). -- 2. Hufvudstad i ofvannämnda provins, Spaniens hufvud- och residensstad, ligger på en stor slätt (725 m. öfver hafvet) nästan midt i riket, på venstra stranden af Manzanares, ett litet tillflöde till Tajos biflod Jarama. Staden har en nästan qvadratisk form, något längre i n. och s. än i ö. och v. Den var förr omgifven af en dålig mur med 5 portar (puertas) och 11 portillos. Af dessa återstå nu endast 3, Puerta de Alcalá i ö., P. de Toledo i s. och Portillo de San Vicente i v. Öfver Manzanares (eller rättare öfver dess bädd, ty den har merendels högst litet vatten) leda 6 broar. Stadens medelpunkt är Puerta del Sol (förr östra stadsporten, nu ett torg), samlingsplatsen för den sysslolösa verlden och den lifligaste punkten i hela M. På dess södra sida ligger Palacio de la gobernacion (inrikesministeriet). Från Puerta del Sol utgå, medelbart eller omedelbart, nästan alla de förnämsta gatorna i M.: mot n. ö. Calle de Alcalá, mot ö. Carrera de San Geronimo, båda utmynnande i Prado, den senare vid Plaza de las Cortes, mot s. Calle de Carretas, mot v. Calle mayor, som leder till k. slottet, och Calle del Arenal, som slutar vid Plaza de Isabel II och operahuset, mot n. v. Calle de Preciados och mot n. Calle de la Montera, som delar sig i C. de Fuencarral och C. de Hortaleza. Af dessa gator är den trädplanterade C. de Alcalá den vackraste och omgifves af ståtliga byggnader, såsom naturalhistoriska museet och finansministeriet på norra samt spanska banken på södra sidan. På Plaza de las Cortes, vid hvilket deputeradekammarens palats ligger, står en bronsstaty af Cervantes (rest 1835). Straxt s. om Calle mayor ligger Plaza mayor, en rektangulär öppen plats, der fordom tornérspel, tjurfäktningar, autodaféer och dylika skådespel egde rum. Den anlades af Filip III 1619 och omgifves af arkader. I midten står Filip III:s ryttarestaty. Från torgets sydöstra hörn utgår Calle de Atocha och från dess sydvestra Calle de Toledo, båda ett par af M:s förnämsta gator. Vid Plaza de Isabel II, vid vestra änden af Calle del Arenal, ligger det k. operahuset, med hufvudfasaden vänd åt Plaza del Oriente och k. palatset. På torget står Filip IV:s ryttarestaty. -- I jämförelse med andra hufvudstäder har M. mycket få byggnader af arkitektoniskt eller annat intresse. Det har ingen katedral. De märkligaste kyrkorna äro Basilica de Nuestra Señora de Atocha (s. ö. om staden), hvilken eger en af dessa undergörande Mariabilder, som tillskrifvas Lukas, och af hvilka Spanien öfverflödar, samt det forna jesuitkollegiets kyrka San Isidro el Real, vid Calle de Toledo (från 1651). M:s förnämsta byggnad är obestridt k. slottet, på vestra sidan af staden, på en höjd nära Manzanares. Der stod fordom en morisk alcazar. Henrik IV (d. 1474) byggde der ett jagtslott, som tillbyggdes och förskönades af Karl I (V), när han först gjorde M. till sin residensstad (1532), och sedan ytterligare af Filip II, men förstördes genom en eldsvåda 1734. Den nuv. byggnaden påbörjades under Filip V 1737 af Sacchetti och fullbordades 1764. Det är bygdt i renaissancestil, 143 m. i qvadrat och 30 m. högt, af hvit, marmorliknande granit från Colmenar. Söder om slottet ligger den k. rustkammaren (Museo de la real armeria), innehållande kanske den bästa vapensamling, som någonstädes finnes. På östra sidan af staden ligger det k. museet (Real museo de pinturas), bygdt 1785, innehållande omkr. 2,200 taflor, deraf en mängd mästerverk af första ordningen, så att samlingen räknas bland de allra förnämsta i Europa. Bland M:s byggnader må ock nämnas den 1874 byggda tjurfäktningsarenan, Plaza de Toros, ö. om staden, hvilken rymmer 12,000 åskådare. Mest besökt af stadens promenader är den öfver 3,000 m. långa, med 8 präktiga marmorfontäner prydda Prado (Paseo del prado, Salon del prado), utmed stadens östra sida, med sin fortsättning mot n. Paseo de recoletos. Söder om staden ligger Paseo de las delicias och i v. utmed Manzanares P. de la Virgen del puerto. Öster om Prado ligga Buen Retiros trädgårdar, med dammar och paviljonger och en liten djurgård. Filip IV (d. 1665) byggde der ett jagtslott, Buen Retiro, som förstördes under franska ockupationen i början af 1800-talet. -- Främst bland undervisningsanstalterna står universitetet, grundadt i Alcalá 1508 af kardinal Jimenes och 1836 flyttade till M. 1882 hade det 88 lärare och 7,000 studenter och är deladt i 5 fakulteter (för juridik, medicin, farmaci, filosofi och naturvetenskaper; den teologiska upphäfdes 1868). Vidare har M. landtbruksinstitut, arkitekturskola, veterinärinstitut, teknologiskt institut, bergsskola, målare- och bildhuggareskola, konservatorium m. m. samt ett stort antal lägre undervisningsanstalter, af hvilka särskildt må nämnas de många skolor, som underhållas af de olika protestantiska missionerna. Till M:s öfriga bildningsanstalter höra nationalbiblioteket (omkr. 400,000 bd och 30,000 mskrpt samt rika mynt- och antiqvitetssamlingar), k. biblioteket (omkr. 100,000 bd), naturhistoriskt museum (synnerligen rikt i den mineralogiska afdelningen), botanisk trädgård och observatorium. De förnämsta lärda sällskapen äro »Real academia española», stiftadt 1713 för att odla det kastilianska språket, »Real academia de historia» (stiftadt 1738), med bibliotek samt en vacker samling mynt och medaljer, »Real acad. de ciencias» (stiftadt 1847), Real acad. de ciencias morales y politicas (stiftadt 1858), konstförening, medicinska och juridiska föreningar samt antropologiska, naturvetenskapliga och geografiska sällskap m. m. -- M:s industri är obetydlig; nästan allt hvad befolkningen behöfver till kläder och föda införes. Hufvudsakligen tillverkas öfverflöds- och lyxartiklar, såsom guldoch silfverarbeten, mattor, porslin, cigarrer m. m. Hufvudstaden är ännu den förnämsta, man kan nästan säga enda hufvudpunkten för halföns nu väl utvecklade jernvägssystem. Stadens befolkning växer snabbt och uppgick 1884 till omkr. 392,000, och med förstädernas befolkning till öfver 500,000. I den något enformiga, men om våren af den härligaste grönska smyckade omgifningen, hvilken i n. begränsas af den under en stor del af året snöbetäckta Sierra Guadarrama, ligga några kungliga lust- och jagtslott, såsom Casa de Campo, El Pardo, der Alfons XII dog 1885, Villa Viciosa, der Ferdinand VI dog 1759, och La Moncloa. -- M:s ålder går ej längre tillbaka än till förra hälften af 10:de årh. 1083 togs staden af Alfons VI från morerna. Karl I (V), som ville njuta af dess rena luft, hade der sitt tillfälliga residens, och Filip II gjorde den 1560 till sitt rikes hufvudstad och enda residens (única corte).