Magasinsgevär

Magasinsgevär l. repetergevär kallas ett eldhandvapen, som kan laddas ur ett särskildt förrådsrum för ammunitionen, »magasin». Detta är antingen fast förenadt med geväret eller löst och påsättes vid behof. Oftast är magasinsgeväret dessutom apteradt för enkelladdning, hvarigenom elden kan utan afbrott fortsättas, äfven sedan magasinet blifvit tömdt och tiden ej medger, att det genast fylles på nytt. Patronerna föras af en mekanism ur magasinet till patronläget, utom vid de äldre s. k. snäll-laddarna, och efter två handgrepp är geväret färdigt till eldgifning. -- Amerikanen Jennings konstruerade 1850 det första repetergeväret, ur hvars konstruktion det af Henry år 1860 patenterade s. k. magasinsgeväret framträdde. Det första fältdugliga magasinsgeväret var Spencers s. å. konstruerade. Kalibern var 13,2 mm. och skjuthastigheten 5 skott i minuten. Detta gevär förbättrades först af Henry, så att det sköt 11,4 skott i minuten samt derefter af Winchester (1866), hvilken försåg det äfven med enkelladdningsmekanism, samt af Vetterli (1875 och 1879), hvilkens konstruktion är antagen för schweiziska arméns gevär. Af liknande konstruktion äro bl. a. Kropatscheks, Gassers, Bertoldos, Jarmanns, Dreyses gevär. Alla dessa hafva patronerna liggande i ett rör antingen i kolfven eller i framstocken under pipan. Werndl-geväret har deremot tre magasinsrör i framstocken. -- Inom norska marinen är antaget norska artillerilöjtnant Krags gevär, förbättradt af Pettersen. Vid österrikisk-ungerska gendarmeriet nyttjas Kropatschek-Gassers gevär, hvilket har det franska Gras-gevärets mekanism, försedd med repeterinrättning af Kropatschek samt med den förbättring af Gasser, att magasinet kan fyllas från sidan i st. f. uppifrån. Vid Russel och Livermores system ligga patronerna till största delen öfver hvarandra i kolfven. Liknande gevär äro konstruerade af Sporer och Härtel samt af spanske kaptenen Mala. Uti Spitalskys system ligga patronerna i ett roterande magasin likasom vid revolvrarna. -- Alla de nu nämnda gevären hafva magasinet fast förenadt med geväret. Redan år 1866 föreslog dock ingeniör Parje i Offenbach, att man skulle förse preussiska tändnålsgeväret med ett löst påsatt magasin, för att skytten skulle hafva patronerna närmare till hands att införa i loppet. Sådana gevär kallas snällladdare (Fr. chargeurs rapides). Ett dylikt magasin är i Ryssland antaget till Krnkas gevär. Dessa magasins konstruktion har förbättrats af Löwe och sedermera af Lee, så att patronerna medelst en fjäder automatiskt föras till patronläget och det tömda magasinet hastigt kan utbytas mot ett fyldt. Eldhastigheten är vid repetergevären tämligen olika. Enligt de försök, som i Plymouth och Wien år 1884 verkställdes med Mannlicher-geväret (ett bland de bästa repetergevären), tömdes magasinet, som innehöll 21 skott, för den ena modellen på 27 sekunder. H. W. W.