Major,Georg, luthersk teolog, f. 1502, blef 1536 teol. professor i Wittenberg och föranledde såsom sådan den s. k. majoristiska striden. Denna bestod i en kontrovers emellan M. och teologen N. v. Amsdorf rörande trons förhållande till de goda gerningarna. M:s påstående att de sistnämnda vore nödvändiga till saligheten syntes frånkännna tron dess allena rättfärdig- och saliggörande kraft och således vara ett återfall i den katolska läran. Då detta icke var M:s mening, enär han hufvudsakligen endast ville betona det oupplösliga sammanhanget emellan tron och det nya lifvet, förklarade han sin åsigt vara den, att goda gerningar vore nödvändiga blott för nådaståndets bibehållande. Förklaringen befanns dock otillfredsställande, eftersom saligheten likväl gjordes beroende af två bredvid hvarandra ställda faktorer: Kristi verk för oss och den helige andes verk i oss med förtröstan på det förra och lydnad mot det senare. Sedan synoden i Eisenach 1556 förkastat M:s sats och denne sjelf 1570 återtagit densamma, bestämde konkordieformeln i anslutning till augsburgiska bekännelsen, att goda gerningar äro trons nödvändiga frukter. M. dog 1574. K. H.