Mangustslägtet, Herpestes, zool., hör till skunkdjurens familj (Viverridae) inom rofdjurens ordning och däggdjurens klass. Arterna hafva långsträckt, valsformig kropp, litet eller medelstort hufvud med tillspetsad nos, korta och rundade öron, låga ben, trubbiga, icke indragbara klor, nakna eller glest hårbevuxna fotsulor, utåt afsmalnande svans samt sträf och långhårig pels. De talrika arterna äro hemma i södra Asien och i Afrika, en art äfven i södra Europa. De lefva af foglar, möss och insekter samt uppsöka sitt byte om dagen. -- Mest bekant är ichneumon eller faraokatten (se d. o.). -- Mungon, H. griseus, är hemma på Indiens fastland och gör mycken nytta genom att döda giftiga ormar, hvilkas bett icke synas skada honom. Han är ljusgrå, spräcklig af silfvergrått, med svartaktiga ben samt röda kinder och strupe. Svansen saknar hårqvast. Nosen är liksom hos följande art kort, undertill glatt och försedd med en naken midtfåra. Kroppens längd stiger till 50 cm. och svansens till nästan lika mycket. -- Melon l. meloncillon, H. Widdringtonii, har kortare samt svart- och hvitspräcklig pels, nosen, fötterna och svansspetsen svarta samt framhalsen och underlifvet nästan nakna och saknar svanstofs. Kroppen är 60 och svansen 50 cm. Arten är hemma i södra Spanien. -- Krabbmangusten, H. cancrivorus, finnes i Nepal samt lefver af krabbor och kräftor. Färgen är ofvan rödgul, med inblandadt gråbrunt, undertill och på benen mörkbrun; på öfre kroppsdelarna och svansen gå några mörka streck. Kroppens längd är 60 och svansens 40 cm. C. R. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Mangustslägtet
Ämne: Däggdjur: släkten och familjer · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 792 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗