Mannheim

Mannheim, Badens folkrikaste stad och andra hufvudstad, tillika hufvudort i kretsen M. (465 qvkm., 124,121 innev., 1880), ligger på högra stranden af Rhen, i vinkeln emellan denna flod och Neckar. Det är den mest regelbundna stad i Tyskland. Elfva parallella gator skäras under räta vinklar af tio andra, hvarigenom bildas 110 rektangulära, nästan lika stora qvarter, betecknade icke med namn, utan på amerikanskt sätt med bokstäfver och siffror. Utom på södra sidan utmynna alla gatorna i den staden omslutande ringdammen, hvilken omgifves af en bulevard. Utanför denna ligga förstäderna Schwetzinger-gärten i s. och Neckar-gärten i n. En jernvägsbro öfver Rhen förenar M. med det på flodens andra sida liggande Ludwigshofen. 1880 hade M. 53,465 innev., deraf 25,632 protestanter, 23,376 katoliker och 4,031 judar. År 1885 var innevånarnas antal 61,370. Nästan hela sydvestra sidan upptages af slottet, bygdt 1720--29 af kurfursten Karl Filip och fordom residens för kurfurstarna af Pfalz. Det är en af de största byggnader i sitt slag i Tyskland; det har nämligen en frontlängd af 660 m. och betäcker en yta af 6 har. Det innehåller en tafvel- och kopparstickssamling samt antiqviteter och en naturaliesamling. Bakom slottet ligger en vacker park. Märkligast bland stadens 6 kyrkor är det forna jesuitkollegiets kyrka, hvars inre är rikt smyckadt af marmor och freskomålningar. På den öppna platsen framför teatern stå statyer af Schiller, Iffland, skådespelare, och v. Dalberg, intendent vid teatern på Schillers tid. M. är förnämsta handelsplatsen vid öfre Rhen och står bland städerna vid denna flod efter endast för Koblenz och Köln. Största omsättningen göres i tobak, spanmål, humle, petroleum, trä- och kolonialvaror. Stadens nya hamn, som kostat nära 12 mill. kr., är den största inhamn i Tyskland. Fem jernvägslinier mötas i staden. Vigtigaste alstren af M:s industri äro maskiner, gummivaror, socker, speglar, kemikalier, tapeter och cigarrer. Staden är säte för Badens högsta domstol och för centralkommissionen för flodfarten på Rhen. Den har bl. a. ett astronomiskt observatorium, 2 gymnasier, en slöjdskola och en högre flickskola. - På den nuv. stadens plats låg redan i 8:de årh. en liten by M., tillhörig klostret Lorsch. Söder om denna by låg, vid Rhen, slottet Eicholzheim, der påfven Johannes XXIII en tid hölls fången, sedan han blifvit afsatt på kyrkomötet i Konstanz. Det nya M:s historia börjar med 17:de årh., då kurfursten Johan Fredrik IV af Pfalz 1606 anlade en befäst stad der, i hvilken han lät flyktingar från Nederländerna inflytta. Staden intogs flere gånger under trettioåriga kriget och förstördes fullständigt af fransmännen under Melac 1689. Först 10 år senare blef den återuppbyggd och försedd med fästningsverk af Coehoorn. Kurfursten Karl Filip flyttade 1720 sitt residens dit från Heidelberg. 1795 intogs M. af fransmännen, men återeröfrades redan s. å. af österrikarna. Enligt riksdeputationshufvudbeslutet kom M. 1803 till Baden, och dess fästningsverk slopades.