Marées

Marées [mare], Georg de, historie- och porträttmålare, född i Stockholm d. 29 Okt. 1697, var 1710--24 i lära hos sin morfaders broder, den berömde Martinus Mijtens, och fick mot slutet af sin långa lärotid måla en mängd porträtt (det uppgifves omkr. 120) af kungliga och förnäma personer. Ej få af dessa bilder förvaras å Gripsholm eller i enskilda samlingar och förråda stor begåfning samt en redan ganska utbildad teknik. I de äldre af dem närmar han sig mer till sin läromästare, med en varm, mättad färg och en ganska fri penselföring. De yngre (omkr. 1722--23) äro hållna i en kallare, mer åt violett och grått dragande ton samt särdeles prydliga i fråga om bisakerna. Qvinnobilderna lyckades honom bäst. Hans ovanliga skicklighet gjorde, att han fick anbud om fri resa till Italien »på hofvets bekostnad», som det heter, d. v. s. med offentligt understöd. Men han afböjde anbudet och begaf sig i Jan. 1724 utomlands, i förhoppning om att kunna lefva på sin konst. I Mars s. å. kom han till Amsterdam och stannade der året ut samt skördade riklig vinst. Öfver Nürnberg och München styrde han kosan till Venezia, der han någon tid studerade, samt kom 1726 till Rom, målet för hans färd. Der uppehöll han sig ett par år, men råkade, till följd af sitt religionsnit, att ådraga sig ledsamheter och begaf sig i hast åter till Venezia. 1728 kom han till Augsburg och stannade der, tills ett porträtt, som han målat, föranledde hans kallelse till München, der han sedan bosatte sig och 1730 öfvergick till katolska religionen. Der fortfor han att arbeta som porträttör af stort anseende, men mottog då och då kallelser till furstliga hof för att utöfva sin konst. Så vistades han 1745--49 i Bonn hos kurfursten af Köln, 1752 i Kassel, der han målade landtgrefliga familjen, 1753--54 åter i Bonn, 1763 hos furst-biskopen af Würzburg och 1767 hos kurfursten af Mainz. Han erhöll frikostiga belöningar och titeln af kurfurstligt råd. Sina sista år framlefde han i ro i München, der han afled 1775. Bland hans mångtaliga arbeten under det halfsekel han vistades utomlands omtalas bilder af femtio furstliga personer samt hundratal af enskilda, dessutom 33 större historiemålningar, bland hvilka flere altartaflor. Naturligen hafva ytterst få bland dessa kommit till Sverige. Hans egen bild (Hammers samling) samt porträttet af hofrådet Arckenholtz (Upsala museum) kunna nämnas bland dem. M:s kolorit under detta långa skede är djupare och varmare, än den han i Sverige utvecklade. Merendels har den en dragning åt gulbrunt. Teckning och anordning äro förträffliga samt accessoarerna af denna lifliga och något bullrande hållning, som utmärka rococon. Många af hans bilder finnas graverade af Haid, Kilian, Mäyr, Probst. Sornique, Tanjé, Vogel m. fl. -rn.