Marraner (Sp. marranos) kallades i Spanien och Portugal de skenkristne, hvilka förut varit judar, men efter år 1391 till följd af religionsförföljelse antogo den kristna tron. De blefvo icke dess mindre föremål för inkvisitionens förföljelse, emedan de misstänktes att i hemlighet förblifva trogna sin forna lära. Deras lidanden äro skildrade i en förträfflig roman af Ph. Philippson: »Die marranen» (1843; 2:dra uppl. 1855). L. L.