*Marseille hade 321,499 innev. 1891 och i hela kommunen 442,239 innev. 1896 (1891: 403,749). Till följd af sitt gynsamma handelsläge har staden hittills kunnat undvara kanalförbindelser. Men som Gotthardsbanan nu ledt nordeuropeiska handeln med medelhafslanden i andra banor, företrädesvis till Genuas förmån, medan M:s omsättning visat mycket liten ökning, skall efter Bernards och Guérards förslag, för en beräknad kostnad af 80 mill. francs, anläggas en kanal emellan M. och Rhône. Ett betydande förarbete är nästan genomfördt, Rhônes reglering, hvarigenom floden blifvit obehindradt segelbar under 11 månader af året. Utgående från en bassäng n. om M:s hamn skall kanalen i hafvet följa kusten mot n. v., derefter gå i en 7,38 km. lång tunnel genom Estaqueberget, följa södra stranden af Etang de Berre till Martigues, begagna derifrån den redan befintliga Canal du roi, fördjupad och utvidgad, och förena sig vid Bouc med Canal du Bouc, som den dock snart lemnar, går rakt i n. v. till Rhône vid Bras-Mort, der en stor bassäng anlägges. Kanalens längd blir nära 55 km., djupet 2–3 m., bredden 46–50, i tunneln 17 m. Vattennivån är hafvets, men slussar skola anbringas vid Bouc, Marignac och Bras-Mort. Öfver M. går 1/3 af Frankrikes sjöhandel, och det lemnar 1/6 af dess tullinkomster. Bland nya byggnader märkes katedralen vid Quai de la Joliette (1852–93), en basilika i romansk-bysantinsk stil.
Nordisk familjebok · första upplagan
Marseille
Ämne: Kanaler · Floder, sjöar och franska orter
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1601 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗