Sida 803
Mariestad-Moholms jernväg ...
*Marseille hade 321,499 innev. 1891 och i hela kommunen 442,239 innev. 1896 (1891: 403,749). Till följd af sitt gynsamma handelsläge har staden hittills kunnat undvara kanalförbindelser. Men som Gotthardsbanan nu ledt nordeuropeiska handeln med medelhafslanden i andra banor, företrädesvis till Genuas förmån, medan M:s omsättning visat mycket liten ökning, skall efter Bernards och Guérards förslag, för en beräknad kostnad af 80 mill. francs, anläggas en kanal emellan M. och Rhône. Ett betydande förarbete är nästan genomfördt, Rhônes reglering, hvarigenom floden blifvit obehindradt segelbar under 11 månader af året. Utgående från en bassäng n. om M:s hamn skall kanalen i hafvet följa kusten mot n. v., derefter gå i en 7,38 km. lång tunnel genom Estaqueberget, följa södra stranden af Etang de Berre till Martigues, begagna derifrån den redan befintliga Canal du roi, fördjupad och utvidgad, och förena sig vid Bouc med Canal du Bouc, som den dock snart lemnar, går rakt i n. v. till Rhône vid Bras-Mort, der en stor bassäng anlägges. Kanalens längd blir nära 55 km., djupet 2–3 m., bredden 46–50, i tunneln 17 m. Vattennivån är hafvets, men slussar skola anbringas vid Bouc, Marignac och Bras-Mort. Öfver M. går 1/3 af Frankrikes sjöhandel, och det lemnar 1/6 af dess tullinkomster. Bland nya byggnader märkes katedralen vid Quai de la Joliette (1852–93), en basilika i romansk-bysantinsk stil.
*Marselisborg såldes 1896 till staden Aarhus.
*Marshall, W. C., afled 1894.
Marshall [mārsjöll], Alfred, engelsk nationalekonom, f. 1842, professor vid Cambridges universitet sedan 1884, utgaf 1890 o. följ. det märkliga arbetet Principles of economics.
Marsick, Martin Pierre Joseph, belgisk violinist, f. 1848, elev af Leonard, Massart och Joachim, har sedan 1873 gjort konstresor i Europa (Sverige 1887) och blef 1892 Massarts efterträdare såsom violinprofessor vid konservatoriet i Paris. M. har utgifvit föredragsstycken för violin. A. L.
*Marskalk. Frankrike har nu ingen marskalk.
*Marston. 1. J. M., f. omkr. 1575, var 1616–31 kyrkoherde i Christchurch (Hampshire) och dog d. 25 Juni 1634. — 2. Westland M. dog 1890.
*Marstrand hade 1,713 innev. 1896. Taxeringsvärdet för fast egendom var s. å. 2,256,300 kr., hvaraf 30,000 kr. för jordbruksfastighet. Handelsflottan bestod 1895 af 2 segelfartyg, om 213 tons, och 5 ångfartyg, om 771 tons och 315 hästkrafter; s. å. ankommo och afgingo 2,198 fartyg, om 289,873 tons. Handlandena voro 13, med 14 biträden och en bevillning för rörelsen af 200 kr., händtverkarna 20, med 34 arbetare, och fabrikerna 2, med 71 arbetare och 64,000 kr. tillverkningsvärde. I förening med Kungelf, Alingsås och Ulricehamn väljer M. en riksdagsman till Andra kammaren. M., som de senare åren på eftersommaren regelbundet besökts af konung Oskar på »Drott» (en af E. Brambeck modellerad bronsbyst af konungen aftäcktes d. 28 Juli 1897), besöktes 1897 af 1,900 kur- och sommargäster. Jfr Frihamn. Suppl.
Marteau [-tå], Henri, fransk violinist, f. 1874, elev af Léonard, har sedan 1886 konserterat i Europa och Amerika (Sverige 1894–96) och väckt uppseende genom vacker ton och betydande färdighet. A. L.
*Martebo. 2,696 har. 347 innev. (1896). Om Martebo nu torrlagda myr se Gotland. Suppl.
Martel de Janville [-tä'll dö sjansvi'l], Gabrielle de. Se Gyp. Suppl.
*Martens. — 2. Friedrich von M. föddes 1843. Han var 1891 skiljedomare emellan Frankrike och England i Newfoundlandstvisten.
*Martensen, H. L. Hans staty restes 1888 framför Vor frue Kirke.
*Martes. Se äfven Pekanen.
Martilla. Se Mårtens, Sankt. Suppl.
*4. Martin, E. F., var son till Martin 2.
Martin, Luis, jesuitgeneral, f. i Melgar, prov. Burgos, Spanien, 1846, inträdde 1865 i jesuitorden, fördrefs från Spanien genom 1868 års revolution, men återvände 1874, utgaf i Bilbao tidskriften Det heliga hjertat, blef rektor vid Salamancas universitet, provinsial 1885, generalvikarie i Rom 1891 och Anderledys efterträdare som ordensgeneral 1892. Han residerar i Fiesole.
Martin, Alfhild Teresia. Se Agrell. Suppl.
Martin, Fredrik Robert, konstindustriel samlare, sonsons son till Roland M. (se sp. 1009), f. i Stockholm d. 8 Maj 1868, e. o. amanuens vid statens historiska museum, har gjort sig känd genom de intressanta och rika samlingar af orientalisk konstindustri, som han med insigt och djerfhet hopbragt under sina vidsträckta och långvariga resor (till Sibirien 1891–92, Europeiska Ryssland, Kaukasus och Centralasien 1894–95 samt Egypten, Mindre Asien och Turkiet 1895–96). Samlingarna, hvilka delvis öfvergått till Nationalmuseum, Riksmuseets etnografiska afdelning och enskilda samlare (prof. Hj. Sjögren, direktör C. R. Lamm m. fl.), voro till sina betydligaste delar exponerade vid Stockholmsutställningen 1897 i en särskild paviljong i orientalisk stil. De utgöras af arbeten i metall och trä, textilföremål (särskildt mattor), mynt, textade och illuminerade manuskript (bland hvilka särskildt märkas några ytterst dyrbara koraner samt ett stort urval keramiska föremål och fragment). J. K–e.
*Martinez de Campos y Anton blef 1887 generalkapten i Madrid. Han sändes 1893 som befälhafvare mot kabylerna i Marokko, men något krig kom ej till utbrott, och 1894 afslöt han som utomordentligt sändebud ett fördrag med sultanen af Marokko. I April 1895 sändes han att bekämpa revolutionen på Cuba, men gynnades icke af lyckan, utan undgick endast med svårighet att blifva kringränd. Då han yrkade på, att den spanska regeringen genom reformer skulle förbättra ställningen på ön, återkallades han i Jan. 1896.
*Martinique hade 187,692 innev. 1895, af hvilka endast 1,307 voro födda i Frankrike. S. å. exporterades 29,330 ton socker och 179,000 hl. rom och arrak. Hela exporten hade ett värde af 13,95 mill. kr. och importen af 15 mill. kr.
Martinsberg. Se Szent-Márton.
Martin Schön, målare. Se Schongauer.
Martinus Olai. Se Olai, M.
Martius' gult, kem. Se Naftalinfärgämnen.
Källa: Project Runeberg ·
