Sida 804
Mariestad-Moholms jernväg ...
Marulić [-litj], Marko. Se Serbiska språket och literaturen, sp. 902.
*Marum. 1,811 har. 418 innev. (1896).
Marus, latinsk namnform för March (se d. o.).
*Marutse-Mambunda-riket utgör numera en del af Britiska Central-Afrika.
Maryborough [märibörrå], stad i Queensland, Australien, vid den dit för oceanångare segelbara floden Mary, 40 km, från mynningen, utgångspunkt för jernvägen till Gympie högre upp vid floden. 8,700 innev. (1891), deraf många tyskar och danskar. Staden har en icke obetydlig industri och är exporthamn för den bördiga omgifningen samt guldfältet vid Gympie, stenkolsgrufvorna vid Burrum och koppargrufvorna vid Mount Perry.
*Mary-Lafon, J. B., dog 1884.
*Maryland hade 1,042,390 innev. 1890, af hvilka 215,897 färgade; 94,296 voro födda i utlandet (i Sverige endast 305). Jernvägarna hade 1895 en längd af 2,092 km. Statsskulden var 18,2 mill. doll., den beskattade förmögenheten 188,9 mill. d.
*Maråkers kapell jämte Ljusneverken, Ala sågverk m. fl. byar och hemman bildar sedan 1896 Ljusne kapellförsamling.
Mas-a-fuera, Mas-a-tierra, öar. Se Juan Fernandez.
Masai (Massai), ett i östra Eqvatorial-Afrika (Britiska och Tyska Öst-Afrika) mellan 35° och 37° ö. lgd från eqvatorn till 5° s. br. bosatt folk, som räknas än till negerfolken, än till en särskild af Müller m. fl. uppställd grupp, fulasande (nubarasen). Sjelf kallar det sig oigob. Starkt blandade med hamitiskt blod, likna masai till sina fysiska karaktersdrag galla, hvilka äro grannar i n. ö., men språket är beslägtad t med barispråket (se Bari. Suppl.). De äro ett högväxt (1,82 m.), väl bildadt folk med framstående kindkotor, spetsig haka och längre hår än de riktiga negrerna hafva. Hudfärgen är mest chokladbrun, stundom nästan svart. Tatuering är allmän, likaså omskärelse af gossar och flickor vid manbarhetsålderns inträde. Slafvar hafva de icke. Deras enda sysselsättning är boskapsskötsel. Masai äro hedningar; deras prester hafva stort inflytande.
Masanderan. Se Masenderan.
Masar-i-sjerif, stad i nordöstra Afganistan, 30 km. s. ö. om Balkh, med profeten Alis af pilgrimer mycket besökta graf. Omkr. 25,000 innev. Kanongjuteri och vapensmide.
*Masaua är hufvudort i italienska kolonien Eritrea, har omkr. 10,000 innev, och är utgångspunkt för en 26,9 km. lång jernväg öfver Monkullo till Saati.
Mascagni [-ka'nji], Pietro, italiensk tonsättare, f. 1863, elev af Ponchielli och Saladino, verkade som dirigent vid åtskilliga smärre operatrupper, slutligen vid musikföreningen i Cerignola, tills han med ens blef verldsbekant genom enaktsoperan Cavalleria rusticana, som prisbelöntes vid en af förläggaren Sonzogno utlyst täflan, gafs med oerhörd framgång i Rom 1890 och sedan gått öfver nästan alla operascener (i Stockholm med titeln »På Sicilien» s. å.). Med detta stycke inleddes den riktning, som — egentligen härstammande från Bizets »Carmen» — blifvit kallad »verism» (af Lat. verus, verklig), emedan den åsyftar en drastisk musikalisk färgläggning af sensationella verklighetsdramer. Att sjelfva ämnet dervid spelade en betydande rol, synes deraf, att M. ej vunnit fullt samma triumfer, sedan han slagit sig på andra ämnen, såsom i operorna L'amico Fritz (1891; i Stockholm »Vännen Fritz», 1895), I Rantzau, Ratcliff, Zanetto m. fl. Riktningen blef emellertid hastigt modern, vann efterföljare ej blott i Italien (Leoncavallo, Tasca, Giordano), utan äfven i Tyskland (Hummel) och Frankrike (Massenet), men synes nu vara på retur. Dess bästa produkt torde vara Leoncavallos »Pajazzon», med hvilken »Cavalleria» icke kan mäta sig i musikalisk finhet, men väl är öfverlägsen i fråga om nyhetens behag och en sjudande ungdomlighet. A. L.
Mascart [-kār], Eleuthère Elie Nicolas, fransk fysiker, f. 1835, professor i fysik vid Collège de France 1872, chef för meteorologiska centralbyrån i Paris 1878, har särskildt på elektricitetslärans område författat framstående verk, såsom Traité d'électricité statique (2 bd, 1876) och Leçons sur l'électricité et le magnétisme (i förening med J. Joubert, 2 bd, 1882). Han blef led. af Institutet 1884 och af Sv. vet. akad. 1896.
Maseru. Se Basuto. Suppl.
Mashonaland [masjōna-], del af Britiska Sambesi (se d. o. Suppl.) under Brit. sydafrikanska kompaniets förvaltning, gränsande i ö. till Manika och Mosambik, ett bergland, bebodt af det fredliga kafferfolket mashona (omkr. 20,000 individer). För sin guldrikedom togs landet i besittning redan af fenicer och araber, om hvilkas arbeten ruinerna vid Zimbabue (se d. o.), Matindela, Chiburve m. fl. vittna. I 15:de och 16:de årh. hörde M. till riket Monomotapa. Då suluhöfdingen Mosilikatse (Umsilikatse) 1836 af boers undanträngdes från Molopos och Marikos källområde i vestra delen af nuv. Transvaal, drog han norrut, underkufvade makalaka- och mashonastammarna samt grundade det stora matabeleriket, som sönderföll under hans efterträdare Lobengula 1893 och jämte M. införlifvades med ofvannämnda engelska bolags besittningar, ehuru detta ännu 1896 haft att bekämpa oroliga kafferstammar.
Masigan. Se Masagan.
*Masius, K. W. H., dog 1893 i Leipzig.
Masjukulumbe (Basjukulompo), bantufolk i Syd-Afrika i Barotse-Mambundariket omkring Sambesis biflod Kafues l. Luenges mellersta lopp. M. gå alldeles nakna och skilja sig från alla andra afrikanska stammar genom sin utomordentliga hårklädsel, som enligt Livingstone stundom öfverstiger 1 m. höjd. Husen, med kägelformigt grästak, äro förenade till byar; öfver hvarje sådan herskar en höfding. Hufvudnäringen är nötkreatursafvel. Utom af Livingstone har landet besökts af Silva Porto och Holub. Jfr Holub: »Von der Kapstadt ins land der M.» (1890).
*Maskat. Folkmängden i de under sultanens nominella öfverhöghet stående områdena torde uppgå till knappt 1 mill. Sedan många år tillbaka har sultanen stått i mycket nära förbindelse med Indiens regering, och en britisk konsul eller politisk agent residerar i M.
*Maskindirektör. Jfr Jernvägstrafikstaten. Suppl.
Källa: Project Runeberg ·
