Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Matilda

Ämne: Kejsare och medeltida furstar · Kejsare, kungar, drottningar och furstehus

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 1106 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Matilda, markgrefvinna af Toscana, kallad den stora grefvinnan, f. 1046. d. 1115, var dotter till markgrefve Bonifacius och blef förmäld med hertig Gozelo af Nedre Lothringen, som 1076 mördades. Hon herskade öfver Modena, Reggio, Parma, Piacenza, Mantua, Verona och de flesta städer i Toscana samt egde stora gods i Lothringen. Sin ryktbarhet i historien har hon vunnit genom det kraftiga understöd, som hon skänkte påfven Gregorius VII under hans strid med kejsar Henrik IV. Hon var egarinna till slottet Canossa, dit kejsaren vallfärdade för att tigga påfven om förlåtelse (1077). Hennes trupper försvarade 1081--84 Rom mot den kejserliga hären. Af politiska skäl ingick hon 1090 äktenskap med den 17-årige hertig Welf af Bajern. M. var utmärkt både genom sin duglighet såsom regentinna och genom sitt ädla hjerta. Sina vidsträckta besittningar, de sedermera s. k. matildiska godsen, testamenterade hon till påfvestolen. Derigenom gaf hon anledning till en efter hennes död utbrytande strid emellan påfven och kejsar Henrik V, som ansåg sig hafva bättre rätt till dessa landområden. Striden slutade emellertid till påfvestolens fromma.