Medelsol, astron., en punkt, som, till förtydligande af beskaffenheten hos solens skenbara årliga rörelse kring jorden och för räkningarnas utförande, tänkes röra sig omkring jorden med konstant vinkelrörelse och samma medelhastighet som den verkliga solens. Medelsolen eger betydelse för tidsbestämmelser, ty solen sjelf rör sig olikformigt, och olika lång tid förflyter vid olika tider på året emellan två närmast på hvarandra följande meridianpassager. Ett ur, som skulle följa solens rörelse (d. v. s. angifva den sanna soltiden), skulle derför hafva en olikformig gång. Solen är således otjenlig för omedelbar tidsbestämning, och man måste derför göra en fördelning af ojämnheterna i rörelsen. Men dessa, eller rättare olikheten i tidsintervallen emellan närmast på hvarandra följande meridianpassager, bero af två orsaker: banans elliptiska form och hennes lutning mot eqvatorn. För den skull har man infört två medelsolar, den första gående i ekliptikan med likformig hastighet och passerande solbanans apsider samtidigt med den verkliga solen (och sålunda direkt angifvande medel-anomalien i banan), den andra gående i eqvatorn och passerande dagjämnings- och solstånds-punkterna på samma gång som den första medelsolen. Den andra medelsolen, den i allmänhet med uttrycket medelsol åsyftade, bestämmer direkt den vanliga (likformiga) »medelsoltiden» (se d. o.), som (der ej för ett visst land en gemensam borgerlig tid är antagen) äfven är den för det borgerliga lifvet använda tiden. -- I analog mening talar man jämväl om »medelplanet» o. s. v. E. J.
Nordisk familjebok · första upplagan
Medelsol
Ämne: Astronomisk tid och himlens koordinater · Astronomi, tideräkning och kalender
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 1200–1201 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗