Mekkabalsam

Mekkabalsam, Balsamum de Mecca, B. gileadense, B. judaicum, Opobalsamum verum m. m., farmak., en i Orienten högt värderad drog, som utflyter ur stammar och grenar å Balsamodendron opobalsamum Kth och B. gileadense Kth (möjligen samma art). Den färska balsamen är ljust gulbrunaktig, men blir under förvaring mörkare gulbrun och grumlig samt mera tjockflytande. Man är numera af den mening, att i luften hårdnad mekkabalsam är alldeles identisk med myrrha (se d. o.). Mekkabalsam har dock något olika lukt, erinrande om rosmarin. Det är möjligt, att vid intorkning den lukten försvinner. Smaken är bitter och kryddartad. Uppgiften att sämre slag af mekkabalsam skulle erhållas genom utkokning af de ristade grenarna med vatten synes icke vara tillförlitlig. Äkta mekkabalsam är mycket dyr och ansågs förr vara en passande present till furstar och högt uppsatta, särskildt emedan man ansåg den ega en stor läkedomskraft mot allahanda ondt. Ännu får man någon gång se de fordom brukade originalflaskorna, i hvilka denna balsam förvarades. Dessa flaskor voro af bly och prydda med bilder af helgon. Mekkabalsam har nu icke någon användning i Europa. Jfr Balsamodendron. O. T. S.