Menzel, Wolfgang, tysk kritiker och historieskrifvare, f. i Schlesien 1798, bosatte sig 1825 i Stuttgart och var 1830--38 liberal medlem af würtembergska landtdagen. I sina originella dikter Streckverse (1823) drog M. i härnad mot öfverdrifven formdyrkan och lofprisandet af Göthe. Angreppen på denne store skald fortsatte M. med synnerlig hätskhet i »Litteraturblatt», som han utgaf 1825--48 (se vidare nedan), samt i arbetet Die deutsche litteratur (2 bd 1828; 2:dra uppl. i 4 bd 1836). De dramatiska sagorna på vers Rübezahl (1829) och Narcissus (1830) samt romanen Furore (1851, scener från trettioåriga kriget) visa M:s betydande anlag för diktning. Han var en afgjord romantiker, men på samma gång sedlig rigorist. Efter julirevolutionen öppnade han ett lidelsefullt och envist fälttåg mot det »unga Tyskland» samt judiska och franska skriftställares inflytande. Men han fick svar på tal af Gutzkow, Heine och Börne (»Menzel, der franzosenfresser», 1836). M:s historiska skrifter kännetecknas af det ensidigaste tyskeri, men erbjuda ofta pikanta synpunkter. Hans populära Geschichte der deutschen (3 bd, 1824--25: 6:te uppl. 1872--73) eger mera värde än hans Allgemeine weltgeschichte (16 bd, 1862--70) och åtskilliga öfversigter öfver nyare tidens historia. Den mångskrifvande mannen försökte sig äfven på mytologiens fält. 1852--59 utgaf han å nyo »Litteraturblatt» såsom organ för reaktionen och stortysk patriotism. M. dog i Stuttgart 1873. En af hans söner utgaf hans memoarer: »Denkwürdigkeiten» (1877).
Nordisk familjebok · första upplagan
Menzel
Ämne: Tyska och österrikiska skalder och författare · Skalder och dramatiker
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 1378 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗