Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Mercator

Ämne: Geografer och kartografer · Upptäcktsresande och geografer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 1380–1381 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Mercator, Gerhardus, tysk-nederländsk geograf, reformator på kartografiens område, f. 1512 i Eupelmonde i nuv. belgiska prov. Öst-Flandern, hette egentligen Kremer (urspr. Kremers), hvilket namn han enligt tidens sed öfversatte till latin. M. njöt undervisning i hieronymianernas kloster i 's Hertogenbosch och (från 1530) vid universitetet i Louvain. Der började han snart sysselsätta sig med tillverkning af vetenskapliga instrument samt med kartläggningar o. d., hvarjämte han lärde kopparstickarekonsten. Af Nicolas Grandvella, hvilken han tillegnat en 1541 utarbetad förträfflig jordglob, rekommenderades han hos kejsar Karl V, som för sin räkning lät honom utföra flere arbeten. 1544 måste M., under en tillfällig vistelse i Rupelmonde, sitta häktad i flere månader, såsom icke utan anledning misstänkt för kätteri. Också synas konfessionella skäl hafva varit bland de bestämmande, då han 1552 gaf sig till hertig Vilhelms af Jülich och Kleve undersåte genom att öfverflytta till Duisburg, hvarest han derefter till sin död, 1594, förblef bosatt, sedan slutet af 1560-talet med titel af »kosmograf» hos hertigen af Jülich. Vid sistnämnda tidpunkt verkställde han en trigonometrisk uppmätning af hertigdömet Lothringen; för öfrigt tillbragte M. sin tid hufvudsakligen med utgifvande af geografiska och kartografiska arbeten samt kronologiska, i synnerhet evangelieharmonistiska, studier. Genom märkliga uttalanden öfver en från den geografiska skiljaktig magnetisk jordpol samt öfver dennes läge och magnetnålens deklination visar han sig stå framför sin tid i uppfattningen af dessa företeelser. Verldskunnigt har han gjort sitt namn genom förbättringar af flere kartprojektioner, särskildt den sedan midten af 1600-talet för sjökartor allmänt brukade s. k. Mercators projektion (se Kartprojektion), hvilken användes för en af M. 1569 utgifven 2 m. bred och 1,26 m. hög sjökarta i 8 blad (Nova et aucta orbis terrae descriptio). M:s vigtigaste geografiska arbeten äro Tabulae geographicae ad mentem Ptolemaei restitutae (1578--84) och Atlas sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi et fabricati figura (1595; enskilda blad tidigare, såsom Europa 1554 och i en 2:dra uppl. 1572). Plåtarna till den sistnämnda kartsamlingen tillhörde senare kopparstickaren Jodocus Hondius (f. 1543, d. 1611) i Amsterdam och ärfdes af dennes son Hendrik Hondius. Af båda utgafs detta M:s verk i flere tillökade, men näppeligen förbättrade upplagor.