Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Militsch

Ämne: Böhmen och Mähren · Ungern, Böhmen och Österrike

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 1582 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Militsch (Militz, Milicz), Tsjech. Milec [mi'lets], utan skäl kallad Johan M., en af Hus' verksammaste föregångare i Böhmen, f. i Kremsier i Mähren, blef omkr. 1360 domherre och ärkediakon vid domkyrkan i Prag. Detta ämbete nedlade han 1363 för att kunna på sitt folks eget språk (tsjechiska) predika bot och bättring för massorna. Särskildt välsignelserik var hans verksamhet för fallna qvinnors räddning (se Magdalenahem). I sina tal angrep han icke blott den enskildes synder, utan äfven kyrkans många brister. Men den reformation, för hvilken han arbetade, ansåg han dock kunna endast af påfven genomföras. För den skull begaf han sig 1367 till Rom, dit Urban V då väntades. Under tiden blef M. kastad i fängelse, emedan han förklarat sig skola förkunna, att Antikrists tid redan vore inne. Påfvens ankomst befriade honom ur fängelset, och han fick återvända till Prag, der han 1369 blef Konrad v. Waldhausens efterträdare som predikant vid dennes kyrka. Han verkade derstädes med lika framgång som förut, tills han 1374 måste begifva sig till Avignon för att inför påfven rättfärdiga sig gentemot de anklagelser, som hans fiender ingifvit. Han mottogs med välvilja, men afled, innan hans sak blifvit afgjord, d. 29 Juni 1374. Af hans skrifter äro en postilla på tsjechiska och en på latin de märkligaste. K. H.