Millefolium

Millefolium, bot., farmak., ett i det svenska talspråket ofta användt rent latinskt namn (af mille, tusen, och folium, blad) å den allmänna röllekan (röllikan), Achillea millefolium L., som hör till nat. fam. Synanthereae Juss., kl. Syngenesia L., och igenkännes genom den lilla halfklot- eller äggformiga blomholken, bildad af flere rader tegellagda fjäll, det fjälliga blomfästet, de fåtaliga (vanligen 5) hvita eller rödlätta strålblommorna, hvilkas bräm är kort och bredt, samt de plattadt vigglika, släta skalfrukterna. Bladen äro, såsom namnet millefolium antyder, delade (2--3 gånger) i ytterst talrika små, smala, jämnbreda, uddspetsade flikar. Millefolium är en af de allmännast förekommande växterna å våra ängsbackar, åkerrenar och torra gräsmarker i allmänhet. Stjelken är vanligen hårig, ganska seg och således svår nog att afslita. De i jämnhöga knippen sittande små blomkorgarna insamlas under blomningen genom stjelkens afklippande nedanom knippet. De torkade blomkorgsknippena, farmakopéns Flores millefolii, hafva en aromatisk, bitter smak och ganska stark lukt. Dessa egenskaper bero på en blåfärgad flyktig olja och ett bitterämne, achillein. Röllekan är ett af menige man mycket värderadt läkemedel, mest i form af »millefoliumbränvin» (blommorna lagda i bränvin), hvilket begagnas till omslag å svullnader efter stötar eller å såriga ytor samt, invärtes, emot »magplågor» (diarré med knip och smärtor i buken). Extractum millefolii, bittert och »magstärkande», är upptaget i farmakopén. O. T. S.