Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Mina

Ämne: Spanska statsmän, krigare och politiker · Spanjorer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1061–1062 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Mina. 1. Francisco Espoz y M., spansk guerrillahöfding och generalissimus, f. 1786, inträdde vid Napoleon I:s invasion i Spanien (1808) i en sin brorsons (se M. 2) guerrillaband och framstod, sedan denne blifvit fången (1809), sjelf såsom en fintlig och lyckosam friskarechef, hvarför han ock 1813 fick sig anförtrodt befälet i Navarra, öfre Aragonien och de baskiska provinserna. I det engelsk-spanska fälttåget i Frankrike 1814 deltog han med framgång. I Sept. s. å. inlät han sig jämte sin brorson i ett misslyckadt försök att återställa 1812 års författning och nödgades söka skydd i Frankrike. 1820, då den konstitutionella rörelsen åter grep omkring sig, återvände han hem och samlade en friskara. Han blef 1821 generalkapten öfver Navarra och kort derefter öfver Galicien samt utnämndes i Juli 1822 till generalissimus, i hvilken egenskap han förde den af oerhörda grymheter å ömse sidor utmärkta striden mot det absolutistiska partiets »trosarmé» och trängde densamma öfver på franskt område. 1823 organiserade han motståndet mot den i Spanien inryckande franska armén, men nödgades d. 2 Nov. dagtinga i Pamplona med marskalk Moncey och begaf sig till England, der han på spanska skref sina memoarer (utg. äfven på franska, 1825). 1830 började han i Navarra fåfängt en ny resning till förmån för ett konstitutionelt styrelsesätt och undkom med nöd åter till utlandet. Efter inbördeskrigets utbrott 1834 utnämndes han af regentinnan Maria Kristina till befälhafvare öfver den kungliga nordarmén och generalkapten öfver Navarra, men hade -- delvis till följd af sin sjuklighet -- ringa framgång mot Zumalacarreguy, den karlistiske öfvergeneralen. Han lemnade den 8 April 1835 kommandot. I Okt. s. å. gjorde Mendizabal honom till generalkapten öfver Katalonien. M. dog i Barcelona 1836. -- 2. Xaverio M., spansk partigängare, den föregåendes brorson, f. 1789, bildade 1808 ett guerrillaband mot fransmännen, men föll 1809 i deras händer och hölls till 1814 fången i Vincennes. Efter att hafva deltagit i sin farbroders resning i Navarra s. å. förde han 1816 en i England utrustad och i Nord-Amerika förstärkt expedition till Mejico för att medverka till detta lands frigörande från det spanska herraväldet. Men genom mejikanernas oenighet blefvo de framgångar han vann betydelselösa, och M. sjelf råkade, sannolikt genom förräderi, i spaniorernas våld samt blef d. 13 Nov. 1817 arkebuserad.