Mjöldryga

Mjöldryga, mjölöka, Secale cornutum, farmak., är det mellersta l. sclerotium-stadiet i utvecklingen af den till Ascomycetes hörande mjöldrygesvampen, Claviceps purpurea Tul. Beskaffenheten af denna svamps olika utvecklingsskeden är skildrad i art. Claviceps. Här må med afseende derpå endast tilläggas, att de tre utvecklingsstadierna äro hvarandra så olika, att de varit beskrifna såsom särskilda svampar. Det första stadiet har kallats Ergotaetia abortans, Oidium abortifaciens och Sphacelia segetum, det andra Hymenula clavus, Spermoëdia clavus (Fries) och Sclerotium clavus. Fruktifikationsstadiet, eller det tredje och sista utvecklingsskedet, beskrefs af Fries under namnet Cordiceps purpurea. Så kom Tulasne och visade det omedelbara sammanhanget mellan dessa utvecklingsskeden samt gaf åt svamparten i dess helhet dess ofvan anförda namn. -- Mjöldrygans gift (ergotin) framkallar två ganska olika kroniska sjukdomsformer, en konvulsivisk (»dragsjuka» i Småland) och en gangrenös, hvilka äro i korthet skildrade i art. Ergotism. Nyligen har denna drogs beståndsdelar blifvit noggrannare undersökta och fysiologiskt pröfvade af doktor R. Kobert i Strassburg. Resultaten af dessa undersökningar äro i korthet följande. De i handeln förekommande olika slagen af ergotin äro dels blandningar af flere ämnen, dels sclerotinsyra eller nästan intet annat än ergotinsyra. Kobert har framvisat ur mjöldrygan tre fysiologiskt verksamma ämnen, näml. två syror: ergotinsyra och sphacelinsyra, samt en alkaloid: kornutin. Ergotinsyran är icke identisk med Dragendorffs »sclerotinsyra», men en hufvudbeståndsdel i denna; den har icke något gemensamt med Wenzells ergotinsyra. Fysiologiska försök hafva visat, att Koberts ergotinsyra är ett kraftigt, narkotiskt, förlamande gift, när den insprutas under huden, men att denna syra intagen i magen antingen hastigt sönderdelas i overksamma klyfningsprodukter eller ock så långsamt absorberas, att ingen giftverkan åstadkommes. Ergotinsyran är icke orsaken till den kallbrand (gangraena), som förgiftning med mjöldryga kan förorsaka. Sphacelinsyran deremot gör skäl för sitt från Grek. sfakelos, kallbrand, härledda namn, emedan det just är denna beståndsdel i mjöldrygan, som är orsaken till den form af förgiftning med nyssnämnda drog, som kallas ergotismus gangraenosus. Ur mjöldryga hafva framstälts ej mindre än 8 alkaloider. En af dessa är det af Kobert framställda kornutinet, som i mycket små doser verkar häftig konvulsivisk kramp, sedermera stelkramp och slutligen qväfningsdöd genom omöjliggörande af respirationsverksamheten. Det är detta ämne, som är den förnämsta orsaken till den konvulsiva formen af mjöldrygeförgiftning (ergotismus convulsivus). Kornutinet förorsakar deremot aldrig kallbrand. Det är ett anmärkningsvärdt förhållande, att de flesta epidemierna af konvulsiv ergotism iakttagits i Tyskland, Ryssland och Sverige, under det att samtidigt gangrenös ergotism härjat i Frankrike. Den gangrenösa ergotismen har alltid varit mycket sällsynt i Tyskland. O. T. S.