Monotropa L., bot., ett slägte af fjälliga, bladlösa, parasitiska örter, som bildar typen för en egen grupp, Monotropeae Nutt., bland Ericineae Juss. I Sverige förekommer M. hypopithys L., »gultopp», som å mossiga, hälst något fuktiga ställen i våra skogar skjuter ofta gruppvis upp en blekgul, 10--15 cm. lång stjelk, i toppen bärande en tätblommig klase, som under uppväxandet och blomningen är starkt nedböjd, men efter blomningen under fruktmognaden småningom intager en upprät ställning. Sidoblommorna i klasen äro 4-taliga, men toppblomman 5-talig och har sålunda 10 ståndare, då sidoblommorna hafva 4. Ståndareknapparna äro enrummiga. Foder och krona äro fribladiga. Kronbladen hafva brämet fintandadt och vanligen utviket. »Gultoppen» saknar alldeles klorofyll. Dels växer den parasitiskt på trädrötter, dels är den saprofyt. Örten har varit använd mot hosta hos får. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Monotropa
Ämne: Växtsläkten och örter (korta släktartiklar) · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1290–1291 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗