Montreal

Montreal [mångrea'l; eng. uttal, måntrial], största staden och vigtigaste handelsplatsen i Britiska Nord-Amerika, ligger i prov. Quebec på en omkr. 50 km. lång och 11 km. bred ö vid föreningen af floderna Ottawa och S:t Lawrence, 250 km. ofvanför Quebec och omkr. 1,600 km. från Atlantiska hafvet, nedanför Lachinefallen, som lemna en ofantlig vattenkraft åt stadens industriella verk, men hindra oceanångare att gå längre uppför S:t Lawrence. Den nedre staden, utmed S:t Lawrence, tillhör företrädesvis affärslifvet, hvaremot den öfre, på sluttningen af Mont Royal (Eng. Mount Royal), efter hvilket staden fått sitt namn, har en mängd villor jämte parker och promenader. Staden utmärker sig genom sina offentliga byggnaders mängd och prakt. Bland kyrkorna må särskildt nämnas den katolska katedralen S:t Peter (ännu ej fullbordad), den protestantiska domkyrkan (Christ church), jesuitkyrkan samt den ofantliga Notre-Dame-kyrkan. Andra mera framstående byggnader äro stadshuset, justitiepalatset och den präktiga saluhallen Bonsecours. Staden är säte för en katolsk och en anglikansk biskop, har bl. a. undervisningsanstalter ett universitet, M'Gill college (grundadt 1813, med filosofisk, juridisk och medicinsk fakultet), teologiska läroanstalter, tillhörande olika trossamfund, samt en gren af Laval university i Quebec. 1881 hade staden 140,747 innev., deraf 78,684 voro af fransk och 28,995 af irländsk börd; 103,579 voro katoliker. Staden har liflig industri (sågverk och snickerifabriker, maskinverkstäder, ull- och bomullsspinnerier, sockerraffinaderier m. m.), men hufvudsakligen är M. handelsstad och har som sådan ett synnerligen fördelaktigt läge. Den står i förbindelse med Förenta staternas jernvägsnät genom Victoriabron, en rörbro, som utgör en verklig triumf för ingeniörvetenskapen, om man tager i betraktande brons ofantliga längd (2,800 m.) och den styrka de 24 bropelarna kräfva för att kunna motstå det oerhörda trycket af isen om våren. Hamnen besöktes 1882 af 7,182 fartyg, deraf 648 oceanångare. Exporten hade s. å. ett värde af omkr. 100 mill. kr., importen omkr. 187 mill. kr. -- När J. Cartier 1535 seglade uppför S:t Lawrence, fann han vid nuv. M. en befäst indianstad vid namn Hochalaga. Vid Champlains besök 60 år senare hade denna stad försvunnit under krigen mellan huroner och irokeser. 1642 bosatte sig franska nybyggare derstädes, och staden fick namnet Ville-Marie. 1760 förlorade fransmännen staden till engelsmännen, och i Nov. 1775 togs den af nord-amerikanerna, men utrymdes redan följande vår.