Mord (af Fornsv. myrþa egentl. nedgömma, särskildt gömma en dräpt menniskas lik för att hålla dråpet hemligt, mörda), jur., betecknade i den äldre germanska rätten ett förhemligadt dråp (se d. o.), ett dråp, hvilket gerningsmannen ej ville öppet och ärligt stå för. Såsom utmärkande för mordet framhöllo lagarna särskildt den omständigheten, att gerningsmannen gräfde ned eller annorledes undangömde liket. Deraf hade ock gerningen sitt namn. -- Enligt 1734 års lag egde mord rum, då någon »försåtligen och i löndom» dödade annan (uppsåt att döda erfordrades ej nödvändigt; uppsåt att misshandla gjorde tillfyllest). Denna bestämning af begreppet mord gäller ännu i Finland (dock erfordras, sedan en förordning af 1866 infört nya stadganden om allt dråp, som skett utan uppsåt att döda, att dödandet varit uppsåtligt). Enligt de nyare strafflagarna hänföres till mord sådant uppsåtligt dödande, som sker med berådt mod, d. v. s. med öfverlagdt uppsåt att beröfva en annan lifvet. Såsom straff för mord stadga de flesta lagar dödsstraff, antingen ensamt (så i Finland, der dock dödsstraffet ej tillämpats sedan 1826, och i Danmark) eller alternativt med straffarbete på lifstid (så i Sverige och i Norge). -- Om barnamord se d. o. J. H-r.
Nordisk familjebok · första upplagan
Mord
Ämne: Straffrätt: brott, straff och straffprocess · Rätt, straff och rättsväsen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1359–1360 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗