Myrtaceae R. Br., bot., myrtnarnas nat. fam., består uteslutande af träd eller buskar med vanligen motsatta blad utan stipler. Bladskifvorna äro lädereller pergamentartade, odelade och helbräddade, ständigt gröna, punkterade af små genomskinande oljebehållare. Nervförgreningen är fjäderlik, med en nära bladkanten och parallelt med denna löpande sidonerv. Blommorna äro regelbundna, fribladiga, oftast med 4-taliga, men äfven ibland 5-taliga blomhyllen och många ståndare, uppkomna genom klyfning af 4 eller 8 och derför ofta gruppvis sammanvuxna. Fruktämnet sitter under blomman och är bildadt af 2--4 fruktblad med 1 stift. Under mognaden blir frukten ett bär hos afdelningen Myrteae, en 1-fröig nöt hos Chamceleuciaceae, en flerfröig kapsel hos Leptospermeae (jfr Eucalyptus) och stora, urnelika, träartade, flerfröiga kapslar, hvilka antingen öppna sig med ett kringskuret lock eller affalla oöppnade. Till den sista afdelningen, hvilken numera vanligen, likasom Granateae, afskiljes från Myrtaceae, hör den syd-amerikanska Bertholletia excelsa H. & B., som ger oss de bekanta s. k. brasilianska eller para-nötterna. Myrtnarnas familj omfattar ungefär 2,000 arter, hörande nästan uteslutande till de tropiska landen. Genom sin rikedom på flyktig olja äro flere myrtacéer använda såsom kryddor, t. ex. »kryddnejlikorna» (se Caryophyllus aromaticus), »kryddpeppar» (se d. o.), »kajeputolja» (se d. o.) o. s. v. Många användas inom medicinen och hygienen, t. ex. flere arter af Eucalyptus. Af åtskilliga myrtacéers blad och sockerhaltiga frukter tillverkas ett slags bränvin, bay-rom och guava-rom. Såsom prydnadsväxt odlas den vanliga myrten, Myrtus communis L., i fri jord i södra Europa samt hos oss i växthus och såsom fönsterväxt. Fina myrtenqvistar användas till brudkronor, såsom en symbol af oskuld och kärlek. -- Många andra myrtacéer (Callistemon, Calothamnus, Eugenia m. fl.) odlas likaledes i våra växthus. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Myrtaceae
Ämne: Växtfamiljer · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1646–1647 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗