Nationalekonomi är en af de allmännaste benämningarna på den vetenskap, som har till uppgift att undersöka och skildra de regelbundna företeelserna vid menniskornas planmässiga verksamhet för anskaffande och användande af yttre medel att tillfredsställa det timliga lifvets behof. Emedan denna menniskornas »ekonomiska» verksamhet utgör en väsentlig del af det allmänna samhällslifvet, blir den ekonomiska vetenskapen (rättast ekonomiken, d. v. s. läran om ekonomien eller hushållningen) en samhällsvetenskap. Och emedan mensklighetens gruppering i politiskt skilda »nationer» eller folk i många hänseenden har ett afgörande inflytande på det ekonomiska lifvets gestaltning, kan benämningen nationalekonomi (eller rättare nationalekonomik, anv. af Uhde, 1849, m. fl.) anses vara ganska lämplig för ifrågavarande vetenskap; det användes först af engelsmannen Fergusson 1769. Bland andra benämningar märkas politisk ekonomi (först af Montchrétien de Vateville 1615), socialekonomi, statsekonomi, folkhushållningslära och plutologi. -- Man kan skilja mellan teoretisk och praktisk nationalekonomi. Den förra har till uppgift att undersöka och skildra det ekonomiska lifvet, sådant det är; den senare åter söker visa hvilka former det ekonomiska lifvet under förhandenvarande omständigheter bör antaga. Den teoretiska nationalekonomien sönderfaller åter i 2 afdelningar: 1) en »exakt» eller, rättare, »abstrakt», som analyserar hushållningsverksamheten och söker uppdela den i dess enklaste element samt betraktar de deri framträdande menskliga drifterna och deras yttringar isolerade från andra sidor af mensklig natur och verksamhet; 2) en »realistisk», som skildrar det ekonomiska lifvets verkliga former och företeelser, kausalsammanhangen inom desamma m. m. I den abstrakta nationalekonomien användes företrädesvis deduktion, ehuru väl utgångspunkterna för densamma vunnits genom observation och erfarenhet; den »realistiska» åter stöder sig företrädesvis på induktion, utan att likväl alldeles försmå deduktionen. De olika sidorna af vetenskapen, den teoretiska och den praktiska, den »abstrakta» och den »realistiska», behandlas vanligen om hvarandra, hvarvid ofta den ena eller den andra otillbörligt framliålles eller åsidosattes. En metodologiskt tillfredsställande framställning af nationalekonomiens hela innehåll har ännu icke sett dagen och torde ej häller på länge kunna åstadkommas, huru förträffliga arbeten inom särskilda delar af vetenskapen hithörande literatur redan har att uppvisa. Rörande den nationalekonomiska vetenskapens historiska utveckling se öfversigten i J. Lefflers »Grundlinier till nationalekonomiken» (1881). Jfr E. Sax: »Das wesen und die aufgaben der nationalökonomie» (Wien 1884). J. Lr.
Nordisk familjebok · första upplagan
Nationalekonomi
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1865–1866 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗