Nationalitetshandlingar, jur., kallas de handlingar, som hvarje svenskt fartyg, hvars drägtighet uppgår till tjugo tons eller derutöfver, skall vid fart till ort utom Sverige medhafva för att styrka sin nationalitet. Dessa handlingar äro fribref och sjömansrulla (se dessa ord). Om fartyg af angifven beskaffenhet icke är försedt med nämnda handlingar, är det icke berättigadt att åtnjuta de förmåner, som på grund af författningar och gällande traktater tillkomma svenskt fartyg. Under krig mellan främmande sjömakter skola å fartyg, som vill åtnjuta de med neutraliteten förbundna förmåner och rättigheter, nationalitetshandlingarna alltid under resorna vara tillgängliga. Det är också för befälhafvaren förbjudet att innehafvra oriktiga eller dubbla skeppshandlingar. Nationalitetshandlingarna skola uppvisas för och granskas af de svenske konsulerna å de utrikes orter, till hvilka fartyg anländer. Gjorda anmärkningar skola hos Kommersekollegium anmälas. Jfr k. förordn. d. 4 Juni 1868; k. kung. d. 8 April 1854, d. 16 Mars 1877, d. 19 Sept. 1879 § 6; k. förordn. ang. konsulatväsendet d. 4 Nov. 1886 § 78. K. H. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Nationalitetshandlingar
Ämne: Fartyg, sjöfart och sjöterminologi · Sjöväsende och sjömanskap
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1867–1868 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗