Natrolit

Natrolit (af natron och Grek. lithos, sten), äfven kallad bergmannit, mesotyp, natron mesotyp, nålzeolit, brevicit, spreustein, 2H₂O . Na₂O . Al₂O₃ . 3 SiO₂, miner., ett vattenhaltigt silikat, hörande till zeolitgruppen, kristalliserar i rombiska systemet och förekommer stundom i tunna, långsträckta, nålformiga eller hårfina kristaller, men oftast i knipp- eller klotformiga aggregat, med kristallernas spetsar konvergerande mot en punkt. -- Hårdheten är 5--5,5. Eg. vigt 2,1--2,2. Natroliten är vanligen färglös, hvit eller gråhvit, men förekommer ock med gulhvit till ockragul, sällan röd färg. Den har glasglans och är genomskinlig till kantgenomlysande. Vid 300° afger den sin vattenhalt; upphettad för blåsrör, smälter den till ett klart glas. Den löses i klorvätesyra under afskiljande af kiselgelé. Natroliten förekommer i utlandet i blåsrum af basalt och fonolit, i Norges zirkonsyenit (brevicit) samt i Sverige vid Gustafsbergs koppargrufva på Åreskutan, der den redan 1758 uppmärksammades af mineralogen Cronstedt. Hj. Sj.