Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Neander

Ämne: Tyska teologer och bibelforskare · Teologer och predikanter

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1931–1932 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Neander, Johann August Wilhelm, tysk teolog, kyrkohistoriker, föddes i Göttingen d. 17 Jan. 1789 af judiska föräldrar och hette egentligen David Mendel. Ej långt efter hans födelse blef hans moder skild från sin man och flyttade med yngste sonen, David, till Hamburg. Modern, som var en from judinna, gaf sonen trots sin fattigdom en god uppfostran, och genom mödernefränders hjelp fick han tillfälle att studera. Från Johanneum i Hamburg öfvergick han 1805 till det akademiska gymnasiet i samma stad. Schleiermachers skrifter och umgänget med studenter, hvilkas namn sedermera blefvo betydande inom den kristna kyrkan, voro samverkande orsaker till att han 1806 lät döpa sig, då han antog det namn, under hvilket han sedan blef ryktbar. Juridikens studium, som han redan börjat, fortsatte han en tid bortåt, men drogs mer och mer till teologien. Denna vetenskap, och särskildt kyrkohistorien, studerade han i Halle och Göttingen. Umgänget med den bekante Matthias Claudius (»der Wandsbecker bote») var af stor betydelse för hans inre menniskas utveckling. Sedan han 1809 slutat sina studier samt en tid egnat sig åt undervisning och predikoverksamhet, blef han 1811 lärare vid universitetet i Heidelberg, 1812 e. o. professor derstädes och 1813 ordinarie professor i Berlin, till stor del genom Schleiermachers tillskyndelse. Sedermera vardt han öfverkonsistorialråd samt medlem af provinsen Brandenburgs konsistorium och af Vetenskapsakademien. Han afled i Berlin d. 14 Juli 1850. -- N. är en af vårt århundrades mest betydande teologer. Han var en barnafrom personlighet, utrustad med tankeklarhet och »historisk blick». Det dogmatiska elementet träder hos honom mera i bakgrunden. »Det är hjertat, som gör teologen» var hans valspråk. Såsom skriftställare var han mycket produktiv. Hans förnämsta arbeten äro Ueber den kaiser Julianus und sein zeitalter (1812; 2:dra uppl. 1867), Der heilige Bernhard und sein zeitalter (1813; 3:dje uppl. 1865), Der heilige Chrysostomus und die kirche, besonders des orients, in dessen zeitalter (2 bd, 1821--22; 3:dje uppl. 1849), Denkwürdigkeiten aus der geschichte des christenthums und des christlichen lebens (3 bd, 1822; 4:de uppl. 1866), Allgemeine geschichte der christlichen religion und kirche (6 bd i 10 afd. 1826--45 och en 11:te afd., utg. efter hans död, 1852, sträckande sig till kyrkomötet i Basel 1431; 4:de uppl., 9 bd, 1863--65), Geschichte der pflanzung und leitung der christlichen kirche durch die apostel (2 bd, 1832--33; 5:te uppl. 1862), Das leben Jesu (1837; 7:de uppl. 1873). Hans samlade arbeten utkommo i 14 band 1863--75. J. P.