Nemours

Nemours [nömour], hertig af, den titel, som fransmännens konung Ludvig Filip tilldelade sin andre son, Louis Charles Philippe Raphaël d'Orléans. Denne föddes i Paris d. 25 Okt. 1814 och egnade sig efter sin faders tronbestigning (1830) åt militäryrket. Han valdes d. 3 Febr. 1831 till belgernas konung; men Ludvig Filip, som misströstade om de öfriga stormakternas bifall, afgaf å sin sons vägnar ett vägrande svar, likasom han äfven förhöll sig likgiltig för sonens ifrågasatta kandidatur till Greklands tron. Prinsen deltog i de båda franska expeditionerna till belgernas hjelp (1831 och 1832) samt bevistade 1836, 1837 och 1841 fälttågen i Algeriet. Efter sin äldre broders, hertigens af Orléans, död (1842) förklarades han för presumtiv regent, för den händelse hertigens af Orléans son, grefven af Paris, skulle ärfva tronen i omyndig ålder. Vid Februarirevolutionens utbrott (1848) åtföljde han hertiginnan af Orléans och hennes söner till deputeradekammaren, men måste likasom dessa rädda sig undan de inträngande folkhoparna. Han lefde derefter i landsflykt, med sitt stamhåll på Claremont (i England), men återkom 1871 till Frankrike och inträdde i dess armé såsom divisionsgeneral. 1879 öfvergick han till reserven samt lemnade 1886 Frankrike till följd af den mot ättlingarna af forna franska dynastier riktade lagen. Med sin gemål, Viktoria Augusta Antoinetta af Sachsen-Koburg-Gotha-Koháry (f. 1822, förmäld 1840, d. 1857), fick han fyra barn, bland dem sönerna Louis, grefve af Eu (se d. o.) och Ferdinand, hertig af Alençon (f. 1844).